10 dagars paus
Det var länge sedan jag skrev på bloggen. Tio dagar. Nästan personligt rekord och dessutom utan synbar konkret anledning – faktiskt.
En synbar konkret anledning skulle till exempel kunnat vara att jag befunnit mig på en resa i de stormiga farvattnen runt Antarktis – men det har jag inte. En annan skulle kunna vara att jag varit sjuk och halvt om halvt borta från denna världen – men så är inte fallet heller. En tredje anledning skulle kunna vara att det inte funnits något att blogga om – och det är ju inte heller sant. Sedan jag skrev sist har Obama blivit omvald vilket är positivt. De beslut som Kyrkomötet skall ta angående Strukturutredningen har klarnat (negativt) och utrikesminister Liebermann i Israel har hotat den Palestinska myndigheten (också negativt). Arbetet på skolan gått in i nya faser vilket mest ger en stärkt förhoppningsfull men ändå är lätt förvirrande. Fredag i förra veckan var det i Luleå ett teologiskt seminarium som var överraskande men av begripliga skäl positivt och som jag kanske kommer att återkomma till framöver. Mycket intressanta arbetsuppgifter ligger framför mig i nästa vecka och det är även det positivt men det är samtidigt gräsligt mycket att gör. Och just nu är jag tillsammans med två kollegor och eleverna vid Svenska kyrkans grundkurs i Stockholm för att bedriva undersökande studier med frågeställningen: Vad är det att vara kyrka i storstan??
Det har funnits mycket bebloggningsvärt men ändå har tangentbordet fått vila och det har skett av olika skäl. Främst tid och humörläge – typ. Men nu kom i vart fall ett livstecken…
BR:???
BR, vem du nu är. I tennis finns ett uttryck, dubbelfel. Jag tycker inte att du begår det, närmare att du har trefalt fel, men du får gärna förklara dig.
Jag låter Gunvor Vennbergs kommentar stå kvar liksom Nils Sundströms. Den dumhet signaturen BR levererat och som de reagerat på har jag dock tagit bort och därför ter sig deras frågor lite märkliga.
Bakom signaturen BR döljer sig en Bo Rööser som jag portat från att kommentera på min blogg. Orsaken till den spärren var en oförskämd kommentar han gjorde sig skyldig till i slutet av juni på den tid jag på grund av honom hade valt att förhandsgranska kommentarerna. Anledningen till att jag då inte släppte igenom honom var att den kommentaren inte bara gällde mig utan drog en annan mig mycket närstående person som jag inte ville besudla med Röösers aggresivitet. Han är alltså portad fram till det ögonblick han visar så pass med folkvett att han ber om ursäkt för juni-tilltaget.