stigstrombergsson

Till att börja med vill jag i mitt av väder och hosta instugifierade tillstånd ge en enkel liten kommentar till den bild som bepryder inlägget. Jämför gärna med förra inlägget. Det var en ett år gammal bild av utsikten från vårt stugfönster. Ovan har du årets. Hitintills.

Regnochblötsnöochingensiktochnupåkvällskulanblåst har det alltså vart idag. Radens första ord ingår i min personliga inte särskilt seriösa kampanj mot sär skriv ning ar. Dessutom ger det en hint av hur de grundtexter som ligger bakom de Biblar vi kan läsa egentligen ser ut. Inga uppehåll mellan orden. Inga skiljetecken heller.

Ehuru vädret var som det var tog vi ändå knappa halvmilens skidtur mitt på dagen. Tungkört i cirka decimetern blötnysnö längs spåret men sedan blev det stugsittandets ädla konst jag ägnat största delen av dagen åt. Sett på TV, lyssnat på radio, läst, surfat lite på nätet, hostat och funderat. Över allt möjligt.

Såg för en tid sedan i bland annat Kyrkans Tidning att antalet anmälningar av präster till stiftens Domkapitel har ökat markant. Går rentav inflation i saken då anmäleri utifrån irritation verkar vara det som tilltagit. Antalet fockade eller saftigt varnade prällater förblir konstant vilket tyder på att det prästerliga fufferiet i sig inte ökat.

Dock – jag får en känsla av att det finns en tendens till att kapitlen rannsakar och dömer lite för säkerhets skull – ibland. Och att det är kapitlens egen säkerhet det gäller.
Låt mig ge tre exempel.

En präst i Skara stift – jag har inte läst på ärendet exakt – skrev nåt sexolämpligt till unga tjejer på Facebook. Självklart dumt. Tyder på hål i huvvet och omdöme som en banan. Avkragades. I ett antal liknande situationer har kapitlen sett att det rör sig om problem med omdöme, kanske även missbruk, och satt in någon form an personalpolitiska åtgärder – varning, prövning, samtal, kognitiv terapi. Det har ofta varit strategin vid missbruk av olika slag – sprit, spel, sex mm – men nu får jag misstanken att Skaras domkapitel haft parollen Ingen misstänkt sextrakasserare i vårt stift inte! och Ingen ska kunna komma och säga att vi inte tar i med hårdhanskarna! Man agerade för sin egen säkerhets skull.

I Lunds stift fick kapitlet in en anonym anmälan mot en pensionerad och således i tjänst icke varande prästman. Han hade lett gudstjänster i annat samfund. Inte i vilket som helst dock. Missionsprovinsen. Alltså den relativt nybildade organisation som menar att prällar bör vara män och att äktenskap är en man-kvinna-grej. Känsligt kapitel! måste kapitlet tänkt. Och sedan jublande kunnat konstatera: Sparkar vi honom får det ingen effekt. Ingen tjänst blir vakant. Ingen lokalförsamling får sin fungerande präst bortsnappad. Ingen risk för nåt! Och för att vi inte av någon henistisk aktivist skall tolkas vara efterlåtna mot de missionsprovinsliga veder-styggligheterna så går vi för säkerhets skull den anonyme anmälaren till mötes: Ut med karln!
Dock är det viktigt att här säga att det var biskopen och kapitlets lekmän som drev denna linje. Domprosten och representanten för vigningstjänsten reserverade sig utifrån Svenska kyrkans tro och bekännelse.

Luleåkapitlets likartade turer bloggade jag om kring jul. Bara tanken att det i stiftet skulle kunna komma att finnas en prästvigd gestalt med fräckheten att inte ha Kammarkollegiets förordnande att viga till äktenskap blev störande så för säkerhets skull klassade man honom som illojal. För sin egen säkerhets skull. Så man inte kan klandras. Och dubbelt safe. Han är ju 80+ så liksom i Lundafallet sker ingen skada. Mer än att man är oförskämd och kränkande – liksom i Lund – mot en person som över en lång mängd år levt upp till prästlöftet att bevisa församlingarna trogen och beredvillig tjänst.

Detta skriveri har ju inte med speciell resa att göra mer än att det är skrivet när jag är på en sådan – vårens fjälltur. Under skidturen tidigare idag tog madammen inlägget andra bild. Förutom en näst intill skrämmande look-alike med min år 2005 avlidne far visare den hur jag ser mig om över axeln i tanken att jag kanske blir irritationsanmäld nu – vilket i sig kunde bli ett intressant kapitel.