speciell resa 1203-7
Vår vårvintervecka börjar närma sig sitt slut. En möjlig hel utedag återstår. Söndagen kommer att gå i packandets, städandets och resandets tecken. Vad morgondagen må innebära vet vi inte än. Vädret är en viktig faktor. Liksom dagsformen – eller vad man nu ska kalla det efter en dag som idag.
Idag gjordes samma val som igår. De andra familjemedlemmarna slalomade och jag turade men tursamt nog en ny tur som sattes på turlistan i somras. Det kan låta lite märkligt men det blev på det egendomliga viset i somras att när vi gick en del smärre turer kom vi mitt under barmarkssäsongen fundera en hel del över hur de turer vi gick skulle vara att vårvintergå på skidor. En av de turerna förverkligade jag idag – till hälften. Jag startade från Abisko ca 400 meter över havet längs leden mot stugan 1,3 mil in i Gorsávaggi. Men jag åkte bara halva distansen. Fram till bron som jämfört med Abisko ligger ca 250 vertikalmeter närmare solen. Och sedan tillbaka fast en annan lite längre men flackare väg. Turen tog med pratstunder med andra turåkare från Stockholm, Östersund och Belgien, fixning av en trasig stav, några pustningar och två kaffepauser ca 5 timmar i kanonväder – som brobilden visar. Klädsamt utmattad efteråt.
Hela tiden befann jag mig i Abisko nationalpark vilket betyder tystnad. Alltså inga motorfordon. Bara lite vind. Inget annat. Djur såg jag inga men en massa spår. Hare, räv, ripa och – bilden – lo. Skulle vara jätteläckert att få se en lo men vad jag fattat är det hart när omöjligt. Katterna är jätteskygga.
Jag hade med mig för lite att dricka. Bara kaffe. Ingen banan och inga russin. Bara ett par mackor. Sedan jag kom tillbaka till stugan har jag väl tryckt i mig 1½ liter vätska men aldrig behövt... – läsaren förstår. Jag har även ätit middag och läst ut en bok jag skall skriva ett inlägg om under kategorin Exe-geten bräker samt lyssnat på slutspelshockey. Surfande på nätet gav dessutom vid handen att även tidningen Dagen berättar om bloggen Dagens kyrka – här – samt att saken också omtalats sist i dagens P1-program Människor och tro – här.
Undrar om jag orkar åka skidor i morgon...
