björk lider 2

 
Som framgick av förra inlägget befinner jag tillsammans med madammen i mitt liv i Björkliden ganska nära norska gränsen längs vägen mellan Kiruna och Narvik. Tid för friluftsliv och tankeaktivitet samtidigt som vi träffar folk, alltså ena dottern med man.
 
De unga arbetar för att tjäna sitt uppehälle vilket gjorde att vi gamlingar idag fredag spatserade till Abisko längs den gamla Rallarvägen. Väg är inte riktigt namnet. En gångstig är vad det är frågan om. Till Abisko är det ca 8 centimeter på kartan vilket blir i runda svängar 800000 centimetrar i terrängen – plus några tiotusental till längs jokken. Sedan är det lika långt tillbaka förståss. Alltsamman blev en behändig promenad med några timmar i friska luften i hyfsat väder.
 
Rubriken ör denna serie är björken lider. I förra inlägget nämnde jag saken. Bilden invid visar hur effektivt avlövad fjällbjörkskogen blivit av en massa gröna tvåcentimetersrackare lik den på toppbilden. Skulle de inte härjat och knaprat i sig både löv och blåbärsris skulle vandringen upplevts vara i en tunnel av lummig grönska fylld med mygg. Nu kunde man rentav njuta av utsikt över Torne träsk och känna vind i ryggen och ansiktet på väg tillbaka – något som fått alla myggor att sticka någon annanstans.
 
Det finns faktiskt ganska mycket intressant att bese och begrunda när man går på det där viset. Blommor och växter i en praktfull mångfald – givetvis. Rester av försvarsanläggningar från den så kallade beredskapstiden på 1940-talet då man vaktade området och väntade tyskt anfall från Narvik. Och tanken på hur det var att för drygt 100 år sedan dra järnväg i detta väglösa land och vilka strapatserna det måste ha inneburit. Och skiffer, geologi och mycket annat.
 
Ungefär 50 bilder blev tagna med kameran. Några till med nya telefonen. Rysningar far genom kroppen vid tanke på vad detta skulle kostat på Hedenhös tid när kameror laddades med film. Nu är det ju bara att digitalt brassa på helt utan hämningar. Kul. Ger en massa material att (om man vill, ids och har tid) dona med i datorn. Ur en större bild på avlövad skog snittades fram en bra bild på liten pippifågel av för mig okänt märke som sittande på avlövad kvist får sluta naturdelen av detta inlägg.
 
Vad jag funderade över i övrigt när jag gick kanske jag återkommer till. Ger nu bara ledtråden att det hade anknytning både till kyrkan och jobbet på folkhögskolan – fast jag är ledig – och handlade om mission snedstreck evangelisation och om att i utbildning/ar förbereda människor för sådant – typ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0