mycke å göra
Hur många dagar i veckan skall man arbeta?
Sex dagar skall du arbeta och förrätta dina sysslor men den sjunde dagen är en Herrens sabbat! är ett svar som står i Den Goda Boken, fritt citerat ur minnet och därför troligen i 1917 års översättning.
Femdagarsvecka är väl vad som gäller! säger lagar och avtal. Dessutom i normalfallet måndag till fredag mellan åtta och fem.
Först i detta filosofiska ämne kan då sägas att Bibelbudet näppeligen inte avser lönearbetet på en arbetsplats med egen kontorsplats eller invid en apparat av något slag. I Biblisk tid torde inte gränsen mellan arbete och liv varit lika skarpt dragen som den numera är. Arbete typ produktion av ett eller annat slag och sysslor typ städa, fixa och dona och ansa rabatter låg som närmare varandra då. Som för bönder ungefär – alltså ingen tokdragen gräns mellan arbete och liv. Och då behövs definitivt sex dagar – särskilt om man lönearbetar fem.
Sedan i detta filosofiska ämne kan då sägas att det denna höst är det väldigt mycket att göra – i arbetet på jobbet alltså. Sysslor av arten gräsklippning, lingonplockning, fara-till-Piteå-för-att-titta-på-sängar-att-nyanskaffa och andra saker att ägna den så kallade fritiden till vill som inte bli av – eller så inkräktar det på arbetsuppgifterna eller den tänkta fri- eller sabbatstiden.
Myckenheten av knog på jobbet beror på att vi är kort om folk.
På den så kallade kyrksidan – också kallad tre-noll-sex efter sektorns kostnadsställenummer - är vi fyra individer av vilka det sedan arbetsuppgifter strimlats med andra sektorer av skolan utmäts ungefär 2,8 veckoarbetstid. Jag har i detta ungefär 20% på Allmän linje inklusive Volontär, 20% i skolgemensamma aktiviteter och ansvar samt 80% på kyrksidan. I normalfallet. Nu är det mer av ett extremfall eftersom kyrksidans sammanhållare och enda 100%ing inte är i tjänst – detta av helt legitima skäl. Och då blir det råddigt! Mycket att göra. Viktigt att då välja vad. Prioriteringar alltså.
Mellanstick: Läsaren må här inte tro att jag med denna berättelse vill gnöla över förhållanden på jobbet – bort det. Alla kamrater tar i och hjälps åt och god gemenskap råder. Men prioriteringar måste göras. I helheten och av mig. Det är ämnet för mina funderingar. Slut på mellansticket.
Så var lägger jag helst krutet?? Administrativa nödvändigheter? Elevkontakter? Lektionerna jag skall ha? Att svara på utöver-åtta-till-fem-uppdragen med att resa till Haparanda och hålla Bibelföredrag på ett ungdomsläger? Eller söka organisera återträffar för konfafotbollisarna jag berättat om förr? Eller fundera över nya kurs- och utbildningsidéer? Var lägger jag krutet?
Och vad betyder det att jag skriver om saken vid ett-tiden natten mellan lördag och söndag?
Att jag har svårt att koppla av uppdragen?
Troligen.