28/31 och stola
I mitt senaste inlägg, ädle Bloggläsius, nämnde jag som i förbigående att jag från denna min blogg tagit bort ett par länkar till andra bloggar och att detta skedde alldenstund aktiviteten därstädes var ganska minimal. Om denna blogg tilläventyrs existerar i någon annan bloggs länklista blir den dock knappast borttagen på grund av att jag inte skriver, snarare i så fall utifrån vad jag skriver. I augusti månad blev det 28 inlägg vilkas läsvärde varierar lika mycket som ämnena för inläggen. 28 inlägg på 31 dagar är ändå inte ankskit även om nog en del kan tycka att en del av det skrivna är just – skit.
Nervositet drabbade dock ett par i läse- och länkkretsen efter det förra inlägget. Han vars gamle kamrat jag är – tobbe lindahl – blev jättenervös och flydde i panik till sitt tangentbord för att skriva om sin stressiga dag. Signaturen Ssu – jag vet vad han heter och jag vet var han bor – kommenterade mitt inlägg och avslöjade sin nyuppfunna taktik för att ha något att skriva om: knycka från mig!
Uppenbarligen blir det då så att inte bara hans hund blir begraven in i hans bloggande. Även jag kommer att bli en uggla i mossen – på grund av min omkrets knappast ett skelett i garderoben.
När jag lika är inne på präst- och bloggkollegan SSu måste jag erkänna att drabbades av ett påtagligt avundssjukeanfall när jag för en dryg vecka sedan läste hans inlägg En stola i gåva.
Jag tänkte: Varför han som ibland är så kompakt kallsinnig när det gäller kyrklig arkitektur och symbolik och annat som jag lätt snöar in på? Varför ska han få en stola från Afrika? Bara för att han har en granne som kommer från Ghana och nu har vänner på besök? Bortkastat!
Igår var det friluftsdag på folkhögskolan. De flesta elever och lärare packade in sig i abonnerad buss och några bilar för att tillbringa dagen på Hägnan, friluftsmuseet i Gammelstad utanför Luleå. Det blev en bra dag. Förutom gemenskap med elever och arbetskamrater sprang jag på en före detta granne och fick byta uppdateringsfakta i familjeskvallerfrågor och annat. Under lunchen fick jag mig också omberättat av den arbetskamrat som när det är skolgudstjänster brukar ratta flygeln att hon och hennes familj kvällen innan fått besök av samma personer som SSu berättat om sitt stola-inlägg.
Några elever vill betitta Nederluleå kyrka med tillhörande kyrkstad. Således traskade vi dit. Just som jag skulle kliva in i sagda helgedom öppnades dörren och jag nästan krockade med en man som tidigare varit elev på skolan – kamraten från Ghana, SSu:s granne. Och i hans sällskap ytterligare två personer med samma hudfärg vilka jag omedelbums fattade var hans gäster från ursprungslandet – en metodistpräst och hans hustru som är diakon.
Vi pratade länge!
Jag hämtar hans! sa han som varit elev på skolan och lubbade iväg. Kom tillbaka med en påse och i den var den gåva de tänkt för mig och folkhögskolan – en stola made in Ghana, hantverkad av hustrun/diakonen.
Så nu har jag också en afrikansk stola. Plus fem latinamerikanska jag köpte i Guatemala i början av 90-talet. Jag grämer mig bara lite över att jag inte köpte en i Jerusalem eller Betlehem när jag var där för ett par år sedan.
Något jag inte bloggar om (nu) är att Moderaterna kanske inte ställer upp i kyrkovalet 2013. Bra!
Vettigt vore att Centern och Sosseriet också skulle sluta ockupera de kyrkliga beslutsposterna.
En riktigt dålig artikel i tidningen Dagen skriver jag inte heller om – nu.
Tycker dock att reflexionerna kring den på den här bloggen är riktigt bra.
Grundkursen har i alla fall börjat den här veckan. Det är därför jag inte hunnit blogga tidigare.
Och i morgon får Grundkursen och Volontärlinjen Ghana-besök av dem som flankerar mig på bilden med den tidigare eleven längst till höger - ett besök arrangerat i vapenhuset i Nederluleå kyrka.
Hej!
du skriver att du gillar Johannes Forsbloms artikel där han bl a skriver "Staten Israel omfattar i dag 78 procent av det historiska Palestina och de resterande 22 procenten har ockuperats av Israel från 1967, och det är dessa 22 procent som alla palestinier vill ha tillbaka."
Är det inte Jordanien som omfattar 77% av det "historiska Palestina"? Och när det ockuperade den sk västbanken satt de på över 82%. Undrar hur han räknar eller har han inte ens kollat upp siffrorna månne.
Uppenbarligen framgår av EL:s citat att det handlar om områder väster om Jordan-floden. Det nuvarande Jordaniens status som del i det tidigare brittiska mandatområdet Palestina är irrelevant för lösningen av dagens situation och att haka fast i den formen av procenträknande detaljfrågor är bara ett sätt att plottra bort huvudfrågan.
Dessutom handlar artikeln och bloggen jag änkade till om Bibel-tolkning och teologi. Det var huvudsakerna.
Stig: Plottra bort gör man om man vill framställa det som att judarna har 78% av det historiska brittiska mandatet till sitt hemland - när de inte har det. Du viftar igen bort det andra ser som viktigt. Det ses som viktigt just för att så många politiserade israelkritiker regelbundet anklagar Israel för stöld av mark. Jag tycker det är högst relevant att påpeka ett statistikfel. Kolla att peelkommissionen specifikt innefattade det tidigare avstyckade Transjordanien i det område varifrån den judiska staten skulle få en liten plätt.
Jag tycker inte det hjälper fred och försoning - om det är det man strävar efter och jag undrar verkligen ibland - att vilja göra gällande att Israel har 78% av det historiska brittiska mandatet - när de inte har det.
Till A-K Roth (m fl?) i denna tråd:
Fortfarande handlar Dagen-artikeln och den blogg jag i slutet på mitt inlägg hänvisar till om Bibeltolkning i och utifrån de palestinska kyrkornas Kairos-dokument - eller hur?
Diskutera då det! Det är huvudsaken i tankegången. Dessutom var det långt ifrån saken i mitt inlägg. Vill du/ni driva annat så - jag har sagt det förr: ÖPPNA EGNA BLOGGAR!!
Till andra kommentarläsare:
Förefaller jag kort i tonen i mina två kommentarer är det helt rätt uppfattat. Det finns en knippe kommentatorer i Israel-Palestinska frågor som näst intill konsekvent endast ägnar sig åt kritik av syftningsfel i bisatser eller annat ganska ovidkommande om man ser till de inlägg de menar sig kommentera. Jag är hyfsat förskonad från den sortans samtalsförstörare på denhär bloggen men vill ni se prov på deras - däribland A-K Roths -sätt att "argumentera" ger ett besök på bloggen "minstabröder" en massa exempel hart när under vilket inlägg som helst. Till "minstabröder" finns en länk långt ner till höger på min blogg.
Stig: Ledsen att du inte kan se att det sätt på vilket man skriver och det sätt på vilket man viftar bort rättelser är viktigt ur helhetsintrycket och ur trovärdighetssynpunkt.
Jag skulle kunna säga själv: Titta på vilket sätt Stig hos Egon - Minsta bröder - undviker att argumentera sakfrågor andra tar upp. Jag skulle säga, se bjälken, Stig.
Det skulle ha hedrat dig om du kunde ha sagt: ja, A-K, det verkar vara så att Israel utgör 22% av det forna historiska brittiska mandatet i stället för att försöka diskreditera meningsmotståndare. Samtidigt kunde du ha kritiserat bosättningspolitiken utan protest från mig.
Jag hållen med A-K Roth om att det man skriver är viktigt vad gäller "...helhetsintrycket och ur trovärdighetssynpunkt." Likaså finns det alltid en poäng med talet om "grandet och bjälken".
Men jag ger tanken i retur: Hur är "helhetsintrycket ur trovärdighetssynpunkt" i A-K Roths skriverier? Egentligen?
Det hoppas jag en möjligen intresserad läsare själv kan forma en opinion om, förhoppningsvis förstå att jag känner starkt för att man ska vara informerad, ha empati för båda sidor i en konflikt, inte följa en politiserad antiisraelisk våg, förstå att svenska medier ger en skev bild många gånger, speciellt i rubriker och undanhållanden, att jag ofta blir mycket ledsen över den propaganda och de ord som används av folk som borde veta bättre och att jag därför skriver alldeles för mycket och blir tröttsam.
"Hur är "helhetsintrycket ur trovärdighetssynpunkt" i A-K Roths skriverier? Egentligen?"
Utmärkt. Håller med henne till 99%. Mycket skevt i de svenska medierna. Som tur är finns det de som håller huvudet rakt och ser hela bilden.
