inte långt!
En del människor jag talar med IRL – alltså med hjälp av mun och öron i stället för tangentbord och skärm – brukar kvida över att jag skriver för långa inlägg på bloggen. Till dessa läsare vars närminne är så kort att de inte minns början på ett resonemang ända till de når slutet säger jag: Detta inlägg är inte långt!! Försök hålla ut bara ytterligare några rader. Ni ska få veta att jag förändrat min blogg lite. Och hur.
Länken långt ner till höger till Dag Sandahls blogg kopplad till blaskan Östran – sandahl trampar på – har jag kopplat bort då han inte längre skriver där. Hans skarpsinniga (om ibland lätt kvirriga) funderingar i främst kyrkliga frågor har sin fortsättning i sandahl trampar vidare och till denna hans egna blogg finns länken givetvis kvar.
Länken sofia lilly jönsson har tidigare gått till hennes hemsida som hennes blogg bara utgör en del av. Nu går länken till just den delen. Bloggen alltså.
Detta var väl inte för långt? Eller komplicerat? Eller?
När jag har bloggat meddelar jag på Facebook att jag gjort så. Där - alltså lördag kväll - kom följande kommentar från Stig Sundström vid 22-tiden: "För kort!"
Strax efter midnatt svarade jag där: "Men nu får du väl för kulan bestämma dig!"
Jag har bestämt mig. Likt en predikan kan ett blogginlägg vara kort men kännas långt - och vice versa. Vissa inlägg om Palestina och så,kan inte vara nog korta för att inte kännas för långa. Men andra kan vara långa men kännas alldeles för korta. Anser jag... ;-)
Nja, jag tycker tvärtom att långa inlägg är en av fördelarna med din blogg! (Så länge de har ett adekvat innehåll och inte allenast ordbajseri avsett att fylla ut innehållet, haha!)
