korskråkan kvider
Igår morse – fredag – traskade jag som vanligt till Folkhögskolan för att anlända dit i god tid innan morgonbönen i kapellet kl 08.10. Min vandringsväg dit går uppför en backe till den så kallade Kyrkmalmen och sedan nedför en annan backe till skolan. Det blir en promenad på mellan 15 och 20 minuter beroendet på hur intensivt jag strosar.
På väg upp mot området kring kyrkan hörde jag ett gnällande kvidande ljud. Lät som en katt som skriker. Ömmande och ihållande. Med blicken flackande och öronen spetsade för att lokalisera varifrån tjutande kom gick jag vidare och fann att det inte alls var en katt. Det var en kråka! Som lät som en katt. Satt högt uppflugen på det kors som toppar kyrkan. Och kved. Skrek.
Fötterna stannade, ögonen glodde, tankarna vandrade. Andra fågeln! På samma plats!
Sådant kan stämma till seriösa bloggfunderingar. Det är möjligt att sådana kommer med tiden. Men inte nu. Jag har varit så långrandigt seriös den sista tiden*. Nu dax för blaj!
En Kyrkspett och en Korskråka är alltså kyrkfåglar jag påtagligt noterat denna vår.
Vilka fåglar finns det mer i kyrkliga sammanhang? Känner läsaren till några? Vet läsaren till exempelatt en Bår-lärka är kvinnlig sångsolist i samband med begravningar och att hennes manliga motsvarighet kan kallas Katafalk-tupp? Jag har hört bägge orden.
Orgelspelande personer finns av olika slag – alla naturligtvis någon form av -pipare. Prästerliga Taltrastar är en väl representerad art med egna holkar, så kallade predikstolar. Fordomdags när kaftanen var ett obligatoriskt prästplagg benämndes den ibland Korp-overall och väl inne på präster finns naturligtvis olika slag av både -mesar och -skrikor. Skönsjungande sopraner kan vara riktiga Drillsnäppor men med bristande tonsäkerhet kan arten i samband med vigslar eller Luciatåg i stället visa sig vara Skräntärnor vars insatser får en att tänka på Fasan själv.
Detta var i snabb takt några så kallade kyrkfåglar. Har läsaren fler arter – antingen riktiga fåglar eller lustiga påhittigheter – står kommentarfunktionen öppen för kompletteringar.
Till sist: Vid ett tillfälle frågar Jesus sina besvikna och utmattade lärjungar om de under natten fått någon fångst när de varit ute på Tiberias sjö med sina båtar. Egentligen hade han kunnat ställa sin fråga med ett enda ord: Fiskmås?
* Går läsaren till inlägget kyrkspetten tillbaka av den nittonde mars detta år kan läsas om den första fågeln och några seriösa tankar jag fick utifrån den pippin. Fler seriösa tankar handlade om på vilka andra sätt det då och då hackas på korset, men dessa medförde inte då något färdigskrivet blogginlägg, bara ett utkast för senare bruk. I utkastet funderar jag på sådant hackande på korset som sker till exempel när präster – som hänt – förnekar betydelsen av Jesus död och uppståndelse; när präster – vilket har hänt – kryper undan att dopet innebär en hopspikning av människan med Jesus och det han gjorde. Det sker även när – vilket har hänt – en ofta skarpt träffsäker men ibland bara låg lokaltidningskrönikör i Stilla veckan raljant kallat Nattvarden för kannibalistisk måltid. Säkert sker det på fler sätt.
Kvidande från korset kan även stämma till eftertanke. Återkommer.
Kopplat till personens efternamn så finns både Orre och Tjäder som predikant och präst. Annars återfinns säkert någon näktergal i en kyrkokör.
Læstadius pratade om sommarsvalor och vintermesar (Boktitel, M-L Palo). Brokig kardinal är en fågelart i förekommande i Amerika.
