stigstrombergsson

Psaltaren 1 – Bibel 2000

[1] Lycklig den som inte följer de gudlösa,
inte går syndares väg
eller sitter bland hädare
[2] utan har sin lust i Herrens lag
och läser den dag och natt.
[3] Han är som ett träd planterat nära vatten
- det bär sin frukt i rätt tid,
aldrig vissnar bladen.
Allt vad han gör går väl.
[4] Inte så med de gudlösa –
de liknar agnar som vinden för bort.
[5] Därför döms de gudlösa där rätten råder
och syndarna i de rättfärdigas krets.
[6] Herren är med på de rättfärdigas väg,
men de gudlösas väg leder till intet.
 

Psaltaren 1 – Septuaginta

[1] Salig är den som inte har vandrat i gudlösas råd.
ej heller har ställt sig på syndares väg,
ej heller har satt sig på smädares säte.
[2] Men i Herrens lag är hans vilja,
och hans lag begrundar han dag och natt.
[3] Han blir som ett träd, planterat vid vattenflöden,
som bär sin frukt i sin tid.
Hans löv skall inte falla,
och allt det han gör skall ha framgång.
[4] Inte är det så för de gudslösa, inte så,
de är som stoft som vinden för bort från jordens yta.
[5] Därför skall de gudlösa inte uppstå vid domen,
ej heller syndare i de rättfärdigas råd.
[6] Ty Herren känner de rättfärdigas väg,
men de gudlösas väg skall förgås.

Psaltaren 2 – Bibel 2000

[1] Varför är folken i uppror,
varför detta gagnlösa mummel?
[2] Jordens kungar reser sig
och furstarna gaddar sig samman
mot Herren och hans smorde.
[3] "Vi sliter sönder deras band
och kastar av oss deras bojor!"
[4] Han som tronar i himlen ler,
Herren ser på dem med löje.
[5] Nu talar han till dem i vrede,
han skrämmer dem i sin harm:
[6] "Jag har invigt min konung
på Sion, mitt heliga berg."
[7] Jag vill berätta vad Herren bestämt.
Han sade till mig: "Du är min son,
jag har fött dig i dag.
[8] Be mig, så ger jag dig folken som arv
och hela jorden som egendom.
[9] Du skall krossa dem med en spira av järn,
slå sönder dem som lerkärl."
[10] Konungar, besinna er,
ta varning, ni jordens härskare!
[11] Tjäna Herren i fruktan,
hylla honom i bävan!
[12] Annars vredgas han och ni går under,

ty hans vrede kan lätt blossa upp.
Lyckliga de som flyr till honom.

Psaltaren 2 – Septuaginta

[1] Varför har folken rasat
och folkslagen tänkt ut tomhet?
[2] Jordens konungar har stått upp
och furstarna hr kommit samman
mot Herren och hans smorde:
[3]”Låt oss slita sönder deras bojor
och rycka av oss deras ok.”
[4] Den som bor i himlen skall skratta åt dem,
Herren skall hånle åt dem.
[5] Så talar han till dem i sin vrede
och i sitt raseri skall han förfära dem.
[6] Men jag har blivit insatt av honom som konung
på Sion, hans heliga berg,
till att förkunna vad Herren har befallt.
[7] Herren sade till mig: ”Du är min son,
idag har jag fött dig.”
[8] Begär av mig, så skall jag ge dig folken till arv
och din besittning intill jordens ändar.
[9] Du skall föra dem i bet med en stav av järn,
som lerkärl skall du krossa dem.
[10] Och nu, konungar, förstå,
ta lärdom, ni som dömer jorden.
[11] Tjäna Herren i fruktan
och fröjda er i bävan.
[12] Låt undervisa er så att Herren inte vredgas
och ni villas bort från den rätta vägen.
När hans vrede flammar upp med hast,
saliga är då alla som förtröstar på honom.