based upon a true story

Som alla vet finns det filmer av allehanda slag – drama, sci-fi, action osv. Sedan TV-systemet blev digitaliserat har tillgång på film och serier ökat enormt samtidigt som utbudet paradoxalt verkar ha minskat. Det är pang, bom, dunder, mord, deckare, brottsplatsundersökare och knäppa patologer överallt och parallellt i en massa kanaler. Visst finns några brittiska ljus i deckarmörkret och den isländska serien Svartir englar verkar också vara en höjdare men faktum är att jag tycker det mesta verkar vara duplicerat yankee-skräp.

Då vi numera har telefon, dator, TV och allt via bredband kan vi också mot liten extraavgift välja en massa annat icke kanal-bundet om andan skulle falla på. Och det gör den ju ibland. På OK och i Kooperativabutiken kan man också hyra film. Så utbudet (av skräp) är stort.

Men inte bara skräp finns att tillgå. Bra saker också. Den senaste veckorna har jag och madammen sett tre filmer jag vill rekommendera. Alla har beskrivningen – based upon a true story – som det brukar heta när det är en dramatisering med verklighetsunderlag.

Gudar och människor
– som till råga på allt är på franska – är den långsammaste av de tre. Långsammaste handlar om tempot, inte tråkighet. Den handlar om ett gäng kristna munkar i ett kloster i en muslimsk by i Algeriet under landets befrielsekamp mot Frankrike ungefär år 1960. Vill man ha en illustration till de kristna begreppen efterföljelse och uppfylla sin kallelse är den filmen bra och mycket tänkvärd.



Fair game
kan peppa ens civilkurage en hel del. Handlar om hur de lögner som föregick USA-alliansens ockupation av Irak avslöjades och hur avslöjandet sedan i praktiken tystats ner. Genom en kompakt mytbildningskampanj hetsade preident Bush den andre, mot bättre vetande om motsatsen, fram tron att Irak hade massförstörelsevapen – som man sedan aldrig hittat efter det att man ockuperade landet. Sean Penn spelar den före detta diplomaten som likt en David mot Goliat i sanningens namn gav sig på förljugenheten – allt som sagt based upon a true story.


Amazing grace
som vi har sett ikväll förespråkar den kristliga dygden halsstarrighet – eller uthållighet om man tar ett vackrare ord. Eller hur sanning och glöd driver fram arbete mot alla odds. En sådan där grundlig engelsk historia som handlar om William Wilberforce´s kamp mot slaveriet och slavhandeln, om alla trista real-politikers alias profitörers motstånd och hur kämparna också bryts ner av kampen. Klart sevärd.
Amazing grace är titeln på en välkänd kristen sång, gärna med säckpipa som instrument. Han som skrev den var en före detta slavskeppskapten som blev omvänd.

Kategorin Predikaren 12:12 skulle kunna användas om dessa filmer men jag väljer att fortsätta att ha den reserverad för böcker. En speciell filmkategori skapar jag inte utan den får sorteras in under Allmänt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0