trött av, inte på

Just nu fylls tiden och engagemanget av årets upplaga av konfafotboll. När ett och annat avhopp skett landande vi på 34 konfirmander och sju ledare under lite drygt två veckor på folkhögskolan.
Det blir långa dagar. Och ganska tröttande för både deltagare och ungdomar. Fyra timmars konfa och fyra timmars fotbollsträning varje dag är grundschemat*. Det blir intensivt hela tiden. Och kul.

Det är ett bra gäng ungdomar. Surriga givetvis! Surriga är nog bara förnamnet. Men de är roliga, positiva, trevliga på alla sätt. Lite speciella är de nog då de i flera år hållit på med lagidrott och har det som brinnande intresse. Det innebär att de är mycket fysiskt aktiva men framför allt att de fungerar mycket bra i grupp. De kan sätta laget före jaget – typ. Ta instruktioner. Samarbeta. Sådant är det minsann inte alla tonåringar (och vuxna) som kan.

Ledarteamet är också bra sammansatt för både avancerad fotbollsträning i teknik och taktik, omväxlande fritidsaktiviteter och konfatid med vad jag skulle vilja kalla rejält och centralt innehåll. Två veckoslut under våren har det varit och nu drygt två veckor i sommar.

Jag tycker det är både inspirerande och meningsfullt. Lite får man dock stå ut med. Så blev jag till exempel för ett par kvällar sedan när en uteaktivitet innebar en lagtävling i att få fram vissa saker tvärt rekryterad av en av grupperna till att vara deras trädgårdstomte. Vi är ju i trädgården och du ser… – resten fattar läsaren. Dessutom fick de gruppen med mig som insamlat objekt också ett armbandsur på köpet.

Nu när jag skriver detta har vi haft en timmes så kallad lektion – om födelseberättelserna i Matteus respektive Lukas evangelier. Jag har sedan konfirmanderna gått till träning passat på att fixa ett repetitionsblad om Gamla testamentet, Buden, saker som hände kring och med Jesus och en del om vad han sa, bönen Vår Fader samt inledningen på Trosbekännelsen. Det bladet skall tillsammans med en annan genomgång drabba dem i ett par timmar efter lunch innan det är dags för nästa fotbollspass. Och så gör vi undervisningsfinal för dagen mellan 18 och 19 – kommer då att se närmare på den gudstjänst vi ansluter till i Älvsby kyrka imorgon klockan 11.

Slitigt? Jo, faktiskt lite. Långa dagar (och nätter ibland) med möjligheten att (kanske) ta en ledig dag i veckan. Jag erkänner att jag nog blir lite trött av dem – men inte på dem. De är ju så härliga att ha att göra med – tycker jag som stillsamt närmar mig 60-årsstrecket.


*  Verksamheten har en egen hemsida där den nyfikne kan se både vad som händer och fötter i år – scheman mm är utlagda – och hur planerna framskrider inför sommaren 2012.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0