stigstrombergsson

De inlägg som bär denna rubriken ”fjäll & tanke” är senare renskrivningar av vad jag händelse- och tankedagboksförfattade under den veckas fjällvistelse jag och madammen gjorde sommaren 2011. Detta är det fjärde av 6-8 stycken. Alla i serien är överst prydda med en av sommarens bilder av Lapporten.


Fortfarande lördag (23 juli) – nu runt 19.00.

Det regnar fortfarande! Utanför tältet.
Inne i detsamma är det (ännu) torrt men allt känns lite smårått. Utetemperaturen är ca 10 grader och det har regnat i 15 timmar fast prognosen för lördagen – SMHI – sa goda chanser till sol, en och annan regnskur. Det har varit mer än en och annan – en lång en.

Vad gör man då när man ligger still förutom att tugga snus? Svar: nästan inget!

Då och då har vi tupplurat, då och då har vi gått in i STF-stugan för att kunna sitta som folk. Då har vi också passat på att koka kaffe, tillaga vår middag och träffa folk. Dyvåta vandrarsällskap har efter hand troppat in, dränkta som katter. Tapprast av alla var nog paret med den fyraåriga flickan. Alltså flickan var tapprast. Blöt, kall, frusen, blå, hungrig och trött.

Mellan stugbesöken och tupplurarna har jag läst en del. I sträckläsningen av Paulus brev i kronologisk ordning har jag nu lagt Romarbrevet i ryggen. Liksom Galaterbrevet anses det skrivet i början av 50-talet men med ett helt annat syfte. Inget speciellt har hänt som provocerat fram brevet. Snarare är det något som skall hända som får igång hans skrivklåda. Paulus tänker mellanlanda!
Han befinner sig någonstans kring Egeiska havet – jag minns inte på rak arm var – och planerar att sedan han snäppat förbi Jerusalem i ett ärende styra kosan mot Spanien och då stanna till i Rom, imperiets centrum, där det redan fanns kristna. De var inte en frukt av Paulus arbete utan andra hade grundat församlingen/arna – kanske judar från Rom som enligt Apostlagärningarna kapitel 2 fanns på plats i Jerusalem redan den första pingsten och där satt sin tro till Jesus som Kristus/Messias.

Det blir huvudutredningsämnet i brevet: förhållandet mellan Israel – judendomen som den var då – och kristustroende judar och icke-judar. Hur ska dessa olika ”släktingar” se på varandra? På vad sätt skall de räkna varandra? Vad är likheter och skillnader? Varför tror inte alla judar att Jesus är Messias/Kristus/Herre? Hur blir det för dem? Vem eller vilka är Abrahams avkomma – egentligen? Hur har Gud agerat, utvalt, handlat?

I 12 kapitel utreder Paulus sådana saker och ger på så sätt de Rom-kristna en introduktion i sin lära. Tankegången är inte alltid lätt att följa men inte så svår som man kan tro. Det går faktiskt lite lättare om man snabbläser.
Efter det tolvkapitliga läroblocket går Paulus över till praktiska förmaningar och goda råd mot bakgrund av det han tidigare skrivit.

Romarbrevet är kanske det Paulusbrev som genom den kristna historien transponerats mest. Brevets situation med en blandförsamling av Jesustroende och icke Jesustroende judar samt Jesustroende icke-judar är ju minsan inte för handen alltid och överallt. Därför har man ofta – och detta behöver inte vara fel – transponerat brevet genom att plocka länkar i författarens argumentation och förstått dem som bärare av mer generella sanningar. Att den rättfärdige skall leva av tron är ett exempel. Att vi genom dopet dött och uppstått med Kristus är ett annat.
Att göra de nämnda sakerna till huvudsanningar är som sagt inte fel men det kan vara värt att notera att i brevet som sådant är de sakerna argument i en annan speciell sakdiskussion.

Andra argumentationslänkar i brevet har man också gett större betoning än de har i brevet som sådant, och i en del sådana fall kanske man kan vara mer tveksam till transponeringarna. Den så kallade ersättningsteologin som ser Judendomen som passé och helt ersatt av den kristna Kyrkan som Guds folk är nog ett exempel på en övertolkande generalisering av delar i Paulus resonemang. På samma sätt blir det en övertolkning när man av brevets resonemang gör tidsprogram för händelser vid tidens slut. När man gör så tappar man inte sällan bort att de verser man jobbar med är länkar i ett resonemang med ett annat huvudtema: Frälsningen.

Vad gör man då när man ligger still förutom att tugga snus? frågade jag i början.
Som synes finns också ett annat svar: Skriver!