jag förstår inte...
Läser man regelbundet denna blogg kan man bibringas uppfattningen att jag tror jag begriper mig på alla möjliga sammanhang. Det finns folk som tycker jag är en kaxig och beskäftig messerschmitt – förlåt: besserwisser – som tycker och tycker och tycker. Någon sorts självutnämnd förståsigpåare – typ.
Det är klart att jag tror ju att jag begriper åtminstone något av det jag skriver om. Och anar en del annat. Och kan lägga ihop två och två i analyser behäftad med en viss logik samtidigt som jag noggrant undviker sådant jag inte har en aning om – damskor till exempel. Idag har dock min förmåga att begripa och förstå totalt visat sig otillräcklig. Jag får bara inte ihop två saker jag tagit del av via en kort notis i tidningen Dagen – denna.
Jag förstår nämligen inte logiken i att premiärminister Nethanyahu avvisar både Egyptens och USAs vädjan om att i ytterligare tre månader – visserligen sannolikt då i första hand – förlänga byggstoppet av israeliska kolonier på Västbanken. Jag fattar inte varför och meningen med att i fortsättningen inte göra något. Börjar man bygga den 27:e är ju risken att förhandlingarna avbryts, att Abbas lämnar bordet och extremister som till exempel Hamas får allt vatten de önskar på sin kvarn när de hävdar att Israel inte vill fred. Vill han inte själv fred, den där Nethayahu? Är inte tre månaders stopp – till att börja med – ett billigt pris för att ha samtalen igång? Jag förstår inte...
Det jag inte heller förstår är att så många som näst intill var femte av de av Dagens läsare som markerat vad de tycker om den korta artikelns innehåll markerat att nyheten gör dem glada. Den förkrossande majoriteten av de läsare som röstat har i och för sig angett att de blivit arga – så också jag – men ändå blir det var femte av Dagens ”kristliga” läsekrets som tycker att beskedet som allvarligt riskerar fredssamtalen är glädjande.
Detta framstår som riktigt totalt obegripligt – särskilt som mot bakgrund av att Jesus sa:
Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner. (Matteus 5:9)
Kanske någon annan förstår och kan upplysa mitt ironiska oförstånd.
