stigstrombergsson

Tisdag och onsdag denna vecka var jag på Framtidsforum på Pite Havsbad. Nämnde som hastigast igår kväll – onsdag – på Facebook det hela med orden:
Hemma efter två dagar stort brackaluns med alla kyrkligt anställda i Norr- och Västerbotten - 1250 stycken. Blandade känslor kring evenemanget. Måste fundera lite...

Tog så idag efter alla lektioner och elevkontakter på skolan till sist del av inlägget Stiftets framtidsforum – vad tyckte jag om det? på Torbjörn Lindahls blogg. Jag fann mig nödd av hans tillfredsställelse över att ha skrivit innan hans gamle kamrat – alltså före jag – avge en till dröjsmålet förklarande kommentar:
Kamraten (alltså jag) dröjer alldenstund - underbart gammalt ord - hans tankar ännu är så osorterade enär - annat gammalt ord - gamla demoner väckts till liv.

I en kommentar till förra inlägget på denna blogg anspelas på denna kommentar på Torbjörn Lindahls blogg – läs där själva – och sedan har på Facebook ett par andra personer uttryckt längtan efter jag på denna blogg skall leverera någon form av analys eller nåt sånt.

Förutom att konstatera att människor, via olika så kallade sociala medier – bloggar och Facebook – som växelvis trasslar in sig i varandra varandra, trånar efter mina funderingar vill jag denna sena torsdagstimme nämna att jag inte tänkt färdigt än fast nog fått bukt med en del av demonerna. Gissningsvis kan veckoslutet ge tid till skrivande i ämnet även om jag villigt erkänner att jag hellre skulle skriva ett inlägg om mitt barnbarn Tyra som den första september fyllde ett helt halvt år.

Bilden är en på Strand hotell gjord avfotografering av Aftonbladets löpsedel tisdag denna vecka, alltså samtidigt som Framtidsforum hade sin första dag på Pite Havsbad..
Tänkvärt??