helgon och själar
Det är dubbelhelg. Det tänds ljus och funderas på döden och vårt förhållande till den. Och till dem – de döda alltså.
För åtta år sedan bröt döden in i när min svärfar ovarnat dog i början av oktober. För ett par dagar sedan var det sju år sedan mamma dog. Tidigare i höst var det fem år sedan pappa följde efter och lades i samma grav som mamma. Den graven finns här i Älvsbyn och naturligtvis har den besökts, fått utsmyckning och ljus.
Relationen till de döda är inte över och inte bruten.
Den är bara annorlunda. I tankarna finns de ju kvar. Och i vilan hos Gud.
Här gick det inte att kommentera i morse. Frågan gällde kroppen och själen efter döden. Sedan kl. 11 inträffar det märkliga att kyrkoherdens predikan klockrent svarade på frågan och mer därtill.
