stigstrombergsson

Detta är det fjärde inlägget kopplat till resan till Norwich november månad 2010. Inlägget påbörjades torsdag eftermiddag 11 november 2010, publicerades tisdagen veckan efter.

Sitter på Heathrow och väntar på att flyget skall komma sig iväg – ½ timme sent. Jätteläckert! Skulle tiderna hållas skulle vi starta om fem minuter och det skall vi alltså inte. Tänkt markkontakt på Arlanda var 21.25 – nu 22.45. Luleåkärran deppar-ture-tid är 22.40 så vi får se hur det blir. Lite skräpkänsla, faktiskt, vilket förklarar bilden som dock togs på Heathrow för ett år sedan.

I vart fall är vårt resandes tid på väg mot sitt slut. Tre intensiva dagar med många intryck för och av den grupp jag fått resa med. Denna dag dock ganska sparsamt eftersom jag och lärarkollegorna ägnade förmiddagen åt planerings- och rådslagsarbete på hotellet. Innan hade dock hela gruppen käkat tidigt frukost och spatserat till katedralen för mässa 08.00. Denna mässa hölls, liksom de två tidigare morgonmässorna i ett litet sidokapell, olika för varje morgon. Då vi 12 svenskar idag anslöt till de 8-9 som var där blev krypinkapellet för litet och extrastolar plockades fram. Tänk detta! Älvsby folkhögskola i Norwich och extrastolar behövs i katedralen!

Att se något annat än det man brukar se, att söka kontakt med folk och kommunicera på språklig bortaplan, att möta ett samhälle likt och olikt vårt eget – allt detta ger, förutom egentligen ganska lite ny information, nya synvinklar på både hur det är hemmavid och hur man personligen är innervid. Hos mig har det inneburit förstärkta funderingar kring den situation som Svenska kyrkan befinner sig i, sekulariseringen olika mekanismer, tänkbara vägar att manövrera osv. Till exempel kan uppgiften att det idag i England bara är ett barn av tio som döps och ”raset” till den nivån skett denna sista generation skapa intressanta perspektiv på de närmaste 30 åren hemma i Sverige. De trettio åren kan beräknas vara den tid de av eleverna som väljer att gå vidare för att yrka i kyrka kommer att fungera i befattning – och som vi idag utbildar för.

Detta var det sista rese-inlägget angående trippen till Norwich. Hur hemresan gick, förseningar mm, kan läsas i inlägget manuskö som skrevs direkt efter nedkomsten på Kallax och hemkomsten till Älvsbyn. Tankar väckta eller förstärkta i och utav Norwichresan kommer säkert att dyka upp framledes på denna blogg. Själva rese- och tankerapporterandet tar dock slut nu.