ta gaza på allvar 2
Jag tog del av länken A-K Roth tipsade om i en kommentar till inlägget ta gaza på allvar. Bloggen som länken ledde till är – om jag fattat rätt – skriven av en israel. Jag fann den vara betydligt mer sansad än vad som till exempel brukar föras fram av så kallade Israelvänner här hemma i Sverige, ofta med någon sorts kristet snitt. Den bloggaren verkar använda både huvudet och ett för sina landsmän och andra ömmande hjärta. Inte bara gallan som en del kristna sionister sprutar.
A-K Roth verkar påläst så vad jag nu skriver är inte riktat direkt till honom/henne utan mer en berättelse för mig själv och andra över hur jag uppfattar kartseriebilden i förra inlägget, i miniatyrform i detta inlägg.
Vad gäller kartorna och vägen fram till dagens situation kan historien alltid vägas och diskuteras. Övergrepp och massakrer – påtalas i den bloggen A-K Roth länkade till – förekom från bägge håll efter det att sionisterna efter första världskriget i större antal började anlända till Palestina. Under slutet av den brittiska mandattiden – detta nämns dock inte i bloggen – ökar den israeliska* terrorn mot palestinska byar så att flykten – Nakba – faktiskt redan hade börjat när staten Israel proklamerades 1948. Den proklamationen blev direkt anledning till arabstaternas anfall det året.
Vad kartorna visar är vad israeler ägde 1946, FN:s delningsplan 1947 och resultatet av kriget 1948. Att resultatet är en expansion med militära medel går inte att förklara bort. Om den var nödvändig kan diskuteras. Det jag vet är att när andra länder tycker att de behöver expansion, säkerhetszoner, buffertområden och liknande brukar vi se på det med misstänksamhetens ögon och vara väldigt tveksamma. Vi anar att bakom kan ofta finnas skumma rent expansionistiska motiv samt att saken som regel ändå bara bäddar för nya konflikter. Ett exempel på det jag menar är att Frankrike ansåg sig efter första världskriget behöva säkerhet och fann den i ett först ockuperat, sedan demilitariserat Rehn-område och ett ekonomiskt knäckt Tyskland. Kom det att fungera? Skapade det upplägget säkerhet? Eller blev säkerheten myllan i vilken tyskt revanschtänkande grodde och utlöstes 1939 i det europeiska världskrigets andra halvlek?
Likaså blir jag fundersam när någon genom ett snabbt blixtkrig på grund av en begränsad provokation vinner stora segrar. Man verkar ju bara så väl förberedd att anfalla och besegra den man säger sig vara anfallen av. Jag kommer att misstänka att man trots sin försvarskrigsretorik faktiskt har expansionistiska syften och grejen är planerad i förväg. Ett exempel på detta är Tysklands månadslånga försvarsanfall på Polen 1939 som den totale segraren motiverade med att en liten polsk enhet gjort ett eldöverfall på en tysk gränspostering. Lite lurt, va?
Israels anfall på Egypten 1956 nämner jag inte utan går direkt till att stilleståndslinjen från 1948 kom att bestå till 1967. Då slog Israel till på nytt mot arabstater som väl militärt mobiliserat men inte (ännu) grupperat sina styrkor för angrepp. Eldupphörlinjen från 1948 – sedermera trots att det aldrig varit en formell gräns ofta kallad 1967 års gränser – passerades och Västbanken, Gaza, Golan och Sinai ockuperades. Sinai blev efter ytterligare ett krig med tiden återlämnat och Israel har fått fred och samarbete på den kanten. Land byttes mot fred med Egypten.
Resten har Israel behållit ockuperat och delvis – östra Jerusalem – annekterat dvs ensidigt förklarat som sitt. På Västbanken har den högraste kartans gröna fläckar överlämnats till att administreras av den Palestinska Myndigheten (PM) men i lejonparten av de från varandra separerade gröna områdena behåller Israels armé fortfarande kontrollen liksom i de vitfärgade delarna. I några gröna fläckar (framgår inte av dessa kartor) har PM också ansvar för polis och säkerhet.
Och mina frågor blir: Står en militärt stark erövrare på erövrad mark han ännu inte genom fredsfördrag äger? Om svaret är Ja på den frågan är Västbanken ockuperad och det är inte tillåtet enligt internationell rätt. Samma sak gäller Golan vid gränsen mot Syrien.
Gaza har Israel lämnat men inneslutit i en blockad som omfattar alla möjliga varor som Israel anser att det för Israels säkerhet är farligt om Gazaborna får tag i. Någon officiell lista över vad som är förbjudet att ta in i Gaza finns inte. Jag gissar att vapen inte är tänkbara och jag kan begripa om Scud-missiler skulle stå på en sådan lista. En lista över tillåtna varor finns dock och från och med mars i år finns skor med på den listan. Liksom kanel. Men inte kardemumma som är förbjudet – eller om det var tvärt om. Vatten är också OK. Juice är förbjudet**.
Det är dagsläget för arbete för fred. Vägen till idag kan man diskutera men vägen från idag är viktigare för människorna i området. Ändå måste man se hur man hamnat där man hamnat och kartorna visar på det. De ger svar på frågor som: Har Israel militärt expanderat? Finns det mark som övergått i israelers ägo utan att tidigare ägare/brukare fått ersättning? Har araber förlorat land till israeler?
Om dagens situation är OK kan naturligtvis diskuteras. Jag tycker inte den är OK. Jag tror att Israel måste byta land mot fred, medverka till rättvisa och kompensation, avbryta ockupationen och leva upp till den standard vi förväntar oss av demokratier som vill ingå i civiliserade nationers sällskap. För sin egen säkerhets skull.
Därför gillar jag att man nu försöker bryta blockaden av Gaza – länk här.
Till sist något helt annat: 130 minuter och någon sekund kvar till kvällens avsnitt av LOST.
* Jag skriver israeler även om tiden innan staten Israel proklamerades. Att skriva judar före 1948 vore mer rätt men det kan få någon att tro att jag är jude-kritisk när det är Israel-kritik jag framför.
** I letandet på nätet efter listor på tillåtet och förbjudet snubblade jag över denna intressanta BBC artikel – länk här. I den artikeln finns en länk till en pdf-fil med en lista på de tillåtna varorna.
Hej igen! Jag skrev en kommentar men den kom visst bort, kanske lika bra? Jag rusade iväg för att skjutsa barnbarn (är mormor) och glömde kanske ordverifieringen. Jag tyckte också att min länk verkade leda till en uppriktig och kunnig person, en kille som är datatekniker tydligen.
Din blogg vädrar enligt raden överst åsikter och tyckerier och det är bra att veta. Vi är alla tyckare. Och jag tycker inte man ska behandla Israel med mer misstänksamhet än man gör de andra inblandade i konflikten i regionen. Och jag tycker speciellt inte att man ska jämföra Israels agerande med Nazitysklands, vilket du heller inte gjorde direkt. EU håller med i det. Jag brukar hålla i minnet att Israel utgör 22% av det forna brittiska palestinska mandatet och att krig och attentat har följt den lilla och inringade staten genom alla år. Hur kan detta inte ha påverkat Israel negativt? Israel är ingen helgonstat men heller inte någon skurkstat enligt min syn.
Israel har gett land för fred, med Egypten, som det sägs inte vill ha Gaza då. I Gaza där överlämningen ledde till ett för befolkningen i södra Israel förödande raketkrig fungerade det inte. Naturligtvis finns stark rädsla för vad som skulle hända om VB kom under lika krigiskt styre som Gaza. Ingen del av Israel skulle sitta säkert. Krig vore ounvikligt. Det jag ofta saknar från starkt israelkritiska tyckare är bl.a. något högt och ljudligt krav att den andra sidan stoppar terrorn och följer ingångna avtal. Att flera av grupperna har Israels utplåning i stadgarna skapar inte trovärdighet utan misstänksamhet. Men detta verkar ignoreras.
Du talar också om misstänksamhet. Lite hälsosam skepsis är bra. Men i fallet kartorna anser jag att de är försåtliga, tar upp en pyttedel av det forna Palestine, sprider en falsk bild, används av grovt israel-och ibland judefientliga grupper och att man borde akta sig för sådan propaganda.
Det sagt är även jag kritisk och förbannad när Israels agerande har drabbat oskyldiga. Men mitt tyckeri i din blogg nu var bara mot dessa ^%#*&% kartor.
Mvh,
A-K Roth
Dock är det så att man inte behandlar parterna i konflikten lika och inte likt man behandlar parter i andra konflikter.
Vad gäller fakta i konflikten och medias bevakning ger en stunds botaniserande på www.ifamericansknew.org tänkvärda intryck. Antalet offer för israelisk beskjutning och israeliskt våld är många fler än israeliska drabbade men medialt är det ungefär jämnt väsen hos de nyhetsbyråer som försörjer också oss i Sverige.
Och låt mig påminna om att det är den israeliska armén som är grupperad och upprättar vägspärrar på ickeisraelisk mark samt hindrar transporter till Gaza - inte Palestinska Myndighetens polis som visiterar befolkningen i Tel Aviv.
Låt mig också erinra om att diktatur-Iraks ockupation av diktatur-Kuweit gjorde att demokratierna under FN/USA-ledning först utfärdade sanktioner och sedan tog till våld för att genom första Gulfkriget genomdriva FN-besluten samtidigt som man ogenerat bistår ekonomiskt och militärt Israel som trotsar en massa FN-beslut.
Så inte är det lika inte...
Jag ser att du är inne på ett politiskt tankesätt jag sett mycket ofta, Stig. Jag ser att du är mycket investerad i denna fråga och att det blir lite laddat. Ämnet är laddat. USA och Israel gör fel många gånger, visst. Jag ville hålla mig till kartorna och hur de nyttjas av propagandister och varna för vad de representerar. Jag kan bara dra slutsatsen att du tycker kartorna är bra. Jag tycker det är sorgligt. Många ser dem som falskt utpekande och hetsande.
Du skriver att det inte är Palestinska Myndighetens polis som visiterar befolkningen i Israel. Jag vill påminna dig om att mordbombningarna som PM varken kunde eller ville stoppa, har skapat checkpoints inne i Israel där visiteringar sker sedan 30 år tillbaka, tom när man handlar mat. Det handlar om att hindra attentat, att rädda människor. Men jag ursäktar inte, Stig, att checkpoints har lett till att palestinier trakasseras! Där har Israel ett stort ansvar. Men likaledes har Palestinska Myndigheten ett stort ansvar speciellt som fler och fler checkpoints har tagits bort. Om Israel har trotsat FN-beslut PM har sannerligen trotsat dem likväl, plus att de har trotsat Oslo-fördraget. Jag tror egentligen inte du frita den palestinska sidan från ansvar.
Medialt - som du drog upp - är det nog "in the eye of the beholder". Det finns otaliga exempel på palestinska förbrytelser mot egna och andra som inte kommer ut i svensk press. Ibland har TT gjort sin egen omskrivning av nyhetstelegram, vilket somliga intressegrupper har pekat ut! Det vill till att man kompletterar sin läsning med annat. Rubriker kan ropa ut att Israel har attackerat Gaza och undanhålla Hamas' inledande attacker, möjligen sätta dem långt ner i artikeln. Rubriker i Sverige kan falskt ropa ut massaker i Jennin och tala om massgravar. Rubriker i Sverige vara "den korsfäste Arafat". Så hur är det egentligen?
Jag ska läsa din länk men kommer ju att läsa kritiskt, som sig bör. Till sist, det är fint att man ber för båda folken - i din senaste artikel. Det är människorna det handlar om.
Om en serie kartor visar verkligheten på ett sant sätt kan man väl rimligen inte ogilla sanningen bara för att motsvarande kartor använts också i militant agitation! Det är vad jag upplever A-K Roth gör. Samt ser med alla Israeliska åtgärder som svar på aggression den Palestinska Myndigheten inte lyckats stävja - till och med 30 år gamla händelser då det inte fanns någon PM. Att palestiners åtgärder skulle vara reaktioner på israelisk ockupation verkar inte vara något A-K Roth har i tankarna.
Men Stig, min poäng är ju att kartorna INTE visar verkligheten på en sant sätt. Att kartorna används inte bara till militant agitation utan för hets borde väl få folk att stanna upp och undra? Du anser att de visar "Sanningen". Jag gör det inte. Men ditt svar blev lite bredare än så.
Jag blir lite bestört när jag tillskrivs åsikter jag inte har. Bäst inte anta för mycket? Jag säger det igen: Israel har många gånger agerat fel och det är befogat att protestera!
Naturligtvis gäller för båda sidor att våld föder våld. De grupper som ser inte bara VB utan hela Israel som ockuperat land har drivit terrorkrig i olika former. Min syn är att Israel har haft all rätt att sätta in försvarsåtgärder för sina medborgare. Hur dessa har skötts och hur detta har drabbat palestinska oskyldiga har ofta varit grovt klandervärt.
Att den Palestinska Myndigheten inte "lyckades" stävja terrorn har inte så lite att göra med oviljan att stoppa terrorister, ett trots mot oslofördraget. Jag tänker t.ex. på skeppet Karine-A 2002. För 30 år sedan fanns mycket riktigt inte PM, som etablerades 1994, men PLO som utgör kärnan fanns sedan 1964, flera år innan kriget 1967 och den israeliska ockupationen. Deras militanta grupper har ansvarat för omåttligt mänskligt lidande, inte bara för israeler. När vi ska dela ut ansvar för att fred inte har kommit ska vi inte ursäkta de grupper som har haft andra mål än deras folks bästa!
Du spekulerar, Stig, att jag inte skulle tänka på att palestiniers "åtgärder" skulle vara en reaktion till israelisk ockupation? Fel! Men jag tänker inte precis som du. Jag tänker att självmordsbombningar är inga "åtgärder". Jag tänker att antisemitisk uppvigling och hyllande av självmordsbombare, det som händer nu under PMs styre inte är åtgärder. Men jag är hoppfull att PM nu verkar ha tyglat in Fatah, DFLP, Al-Aqsas martyrbrigad och diverse andra. Jag önskar palestinier bara väl och sympatiserar med deras ambition att bilda en egen stat. Det finns hoppfull utveckling på VB. Vi ska stödja alla fredliga ambitioner men behöver inte stödja de oförsonliga gruppernas mål eller skönskriva deras aktioner.
A-K
Jag förstår inte hur A-K Roth resonerar - om jag inte skall spekulera förstås. Ovh spekulera och tillskriva människor åsikter och attityder de inte själva skriver ut gillar jag inte. Gjorde nog lite av det i min förra kommentar i denhär kedjan och beklagar det.
Dessutom har signaturen A-K Roth klädsamt avhållit sig från att göra detta detta HÄR. I kommentarar på bloggen "minstabröder" har det dock inte alltid varit samma ljud i skällan, vill jag lova.
Googlade på !A-K Roth" för att se om det fanns en egen blogg eller liknande där hon driver sina åsikter eller om hon enbart reagerar på andra bloggare. Hittade inget "eget" - vilket i och för sig inte behöver betyda att sådant inte finns - men väl att hon då och då kommenterar bloggar där kritik mot Israels politik - och annat - skrivs.
Det är hennes fulla rätt eftersom till bloggeriet hör att man kan kommentera och tycka emot.
Fast om kommentarer blir hart när inläggslånga kan jag tycka att de skulle kunna kortas ned till en hänvisning till en längre utredning på en "egen blogg" eller hemsida där man tydligt kan läsa hennes kritik av BÅDA sidors agerande - som hon säger att hon hyser. Jag har själv gjort sådan hänvisning vid några tillfällen för att inte genom volym "kapa" en annans blogg.
Nu blev denna kommentar mångordig. Jag hade kunnat skriva den i form av ett nytt inlägg men valde att göra det som en slutkommentar i denhär kedjan av inlägg.
Och som sagt: Kartorna som diskuteras visar bara vilka områden judar/israeler kontrollerar olika tidpunkter de sista 100 åren. Och i den meningen ÄR de sanna. vilket A-K Roth inte kan förneka, bara försöka förklara eller rentav ursäkta.
Stig, jag vill inte kapa någon blogg. Angående kartorna får vi agree to disagree. Egentligen kontrollerade ju britterna det mesta. Resten av Palestina lämnas utanför, bl.a. området Jordanien där judar enligt lag inte får bo. Att judiskt/israeliskt område har vuxit har ju att göra med att det blev krig - mot Israels existens. När det blir fred får parterna kompromissa och ordna försvarbara gränser!
Kartorna kan snabbt och lätt falskt sprida tanken om judar och girighet; det är faran. Men jag får låta det gå.
Den här konflikten är infekterad. Visst kan man bli vass i ton när man ställs framfär vass och ensidig rapportering. Du blir misstänksam mot Israels motiv och meningsmotståndares motiv. Jag blir misstänksam på mitt sätt.
Lev väl,
A-K Roth
