stigstrombergsson

Varje morgon kommen till arbetsplatsen finns vissa rutiner jag följer. Dessa rutiner består av en inledande begränsad striptis i det att jacka och eventuell mössa och hanskar skalas av. Nästa steg är att den bärbara datorn arbetsgivaren försett mig med fiskas upp ur väskan och ansluts med allt sitt kabbelage till nätverk och eluttag samt slås på. Inloggningar och lösenord skrivs men sedan går allt i stå. Ibland verkar det som om eländet går på metatabletter och tar mer än fem minuter på sig att gå igång. Min bestämda känsla är att ju mer brottom jag har desto sakteligare är lapptoppen. Denna ofrivilliga paus utnyttjas så att jag tågar försedd med egenägandes tom mugg genom korridorerna till matsalen där kaffe appliceras i sagda mugg. Promenad tillbaka till rummet och kanske har då synkroniseringar och annat skett i datavärlden så att e-post kan öppnas och utgång på webben ske.

Fast då är det rutindags för morgonbön i skolans kapell 08.10 vilket innebär en ny uppfriskande promenad från skolans ena ända till den andra*. Morgonbönen är lagd denna tid så att elever och lärade som ber morgonbön skall kunna göra det innan första lektion som börjar 08.30. Har jag första lektion blir det givetvis till den jag då riktar mina steg men om jag inte är schemalagd återvänder jag till mitt arbetsrum för fortsatta lapptoppande.

Min rutin vid datorn blir då att kolla e-posten samt gå ut på nätet. Nätfisket inleds på denna min egen blogg för att se om någon kommenterat något. Detta kan te sig misstänkt då det är på arbetstid det sker men ofta kan mina bloggerier åtminstone halvt om halvt associeras till uppdraget att vara präst och teolog så värken i samvetet är inte så svår**. Vidare kollar jag snabbt om det hänt något på de bloggar jag länkar till samt på fäjsbåck där många elevers och kollegors hisnande öden och äventyr kan följas. Med dessa personliga saker bakom ryggen öppnas sedan tidningen Dagens hemsida och därefter Kyrkans Tidnings för en kort koll av vad som timat i den kristligt-kyrkliga världen.

OBServera att denna koll är kort! Inte en massa klickande överallt i tidningarna till debatt och reportage utan bara de senaste nyheterna. Oftast är det fort gjort men ibland finns faktiskt där viktiga saker att läsa. I morse var det en sådan dag och jag kom faktiskt att tillbringa en stund med att studera och begrunda ett par artiklar och det är dessa resten av detta vidlyftigt inledda inlägg berör.

Dystra siffror för dop och vigslar är rubriken på en artikel i Kyrkans Tidning.
Intressant sådan. Och av en typ årligen återkommande i hänryckningens tid, alltså nära Pingsten. Tajmingen bygger på att den verksamhetsstatistik över förra året som samlats in i januari nu hunnit sammanställas och bearbetas till en gemensam bild av hur saker och ting utvecklas. Läs artikeln. Var lite observant på vad siffrorna säger. Och tågordningen när problemen radas upp. Tycker faktiskt det är ganska vidrigt att de ekonomiska konsekvenserna sätts före det faktum att färre firar gudstjänst,
– Vi har lämnat enhetssamhället, konstaterar Jonas Bromander, analyschef på kyrkokansliet står det i artikeln. Tjusig slutsats!! Man måste vara analyschef på hög nivå för att nu inse vad jag för ett kvartssekel sedan visste och i olika sammanhang försökte få gehör för – att Sveriges folk bör ses som ett efterkristet folk och arbetet konstrueras därefter.

Vikande ungdomsarbete bekymrar ärkebiskopen är rubriken på en annan artikel.
Lämpligt! På gräsrotsnivå har detta varit känt i mer än 20 år men nu börjar höga vederbörande många litar på när det gäller verklighetsuppfattning och strategier att se. Och ändå desperat söker se något positivt i nedgången.

Nu skördas vad den samhällstrendsföljande och alltmer politiska folkkyrkolinjen åtminstone under de sista två decennierna sått. Skall onekligen bli intressant att läsa i boken Förnyarna som Dag Sandahl skrivit om på sin blogg om hur alternativa församlingsstrategier kunnat förverkligas – om man velat och inte velat så mycket***.

I relation till detta blir sedan denna artikel i Dagen intressant.

---

*  Är det tisdag håller dock inget av detta eftersom det då firas mässa 08.00 och jag för förberedelser och iordningställande finner mig föranledd att tassa till kapellet redan vid sjudraget – självfallet med kaffemuggen i näven.
**  Jag skriver ytterligt sällan blogginlägg på arbetstid. Det är en fritidssysselsättning även om inläggen stundom kan vara både präst- och läraraktiga.
***  Att vilja blir velat i tempus för förfluten tid. Att vela = tveka blir också velat i samma tidsform.