stigstrombergsson

Nu är det söndag tidigt på eftermiddagen och jag har just kommit hem efter att ha fått förtroendet att predika och fira mässa på Lillstrands ungdomsgård som ligger en liten bit utanför Älvsbyn. Igår kväll predikade jag också där och detta inlägg är predikan från igår i den form den fanns i mitt manus. Nu är mina manus skrivna för att sägas och därför har jag lätt – men bara lätt – bearbetet det hela för att läsas.
Senare i kväll eller i morgon kommer fortsättningen – alltså den predikan det blev idag.

---

Helgens tema: Kallelsen till Guds rike.

Bra tema eftersom det finns i Evangelieboken.
Bra tema eftersom det är ”officiell” starthelg för sommaren här.
Det är ju därför verksamheten här på Lillstrand finns – för Kallelsen till Guds rikes skull, inte för trevnaden främst.
Det är ju därför Lillstrand finns – för att underlätta Kallelsen till Guds rike, inte för att det funnits länge.
Det är ju därför EFS som äger Lillstrand finns – för kallelsens skull, inte som ett självändamål.
Det är ju därför Svenska kyrkan EFS är en del av finns – för Kallelsen till Guds rikes skull, inte för att bevara traditioner och kultur.
Det är ju därför Kristi kyrka Svenska kyrkan är en del av finns – för att Kallelsen till Guds rike skall nå världen, Inte för att samla anhängare eller värna moral och värderingar.
Det är ju därför Kristus finns – för att kalla och föra hela världen till Gud, inte för att själv njuta av all makt i himmel och på jord.

Så som Fadern har sänt mig sänder jag er sa den uppståndne Jesus till de tolv.
Det vad deras efterföljare fortfarande har som uppdrag: Kallelsen till Guds rike.
Eller vara det redskap Gud använder när Gud söker och kallar människorna till sitt rike.
Och vara det sammanhang där sökande människor kan hitta det de söker – och ges hjälp att söka vidare i det funna. Eller rättare sagt: den funne – Jesus. 

Kallelsen till Guds rike är alltså helgens tema och sökandet.
I två gudstjänster – nu och i morgon.

Jag kommer att röra mig i samma Bibeltext – men ur olika synvinklar. Det är texten om den kortväxte Sackaios i Lukas berättelse kapitel 19 verserna 1-10.
Viktigt att veta i sammanhanget är då att tullindrivarna på Jesus tid var lågt rankade och ganska allmänt illa sedda. De hade med en rejäl slant köpt rätten att ta ut tull och avgifter. I kontakt med vanligt folk jobbade de så på projektet att ta tillbaka sitt utlägg och givetvis då med råge. Utan revisorer eller kontrollanter. Så de gjorde sig rika på andras bekostnad. Tillhörde därför inte anständigt folks bekantskapskretsar. Som hallickar ungefär – vilket sannolikt en del av dem också var.

Texten finns på sidan 1128 i psalmboken – Textläsning: Luk 19:1-10.

Sackaios skulle kunna betraktas som en sökare – med ett modernt ord. Och det som fått honom att söka gissar jag är det som får alla att söka: vaga rykten, nyfikenhet, kanske längtan.

I sitt tullkontor i Jeriko – nu fantiserar jag utifrån texten – har han nog hört rapporter norrifrån som har med Jesus att göra. Kanske har en passerande tullkollega berättat att en annan tullkollega – Levi/Matteus – ”åkt dit och blivit religiös” – typ. Och fortsatt: Det var en kringvandrande predikant som bara plockade med sig Levi ur tullhuset. Och han gick med kassan kvar på disken. Och du vet hur snål han brukade vara. Dendär predikanten verkar inte vara som andra predikanter utan tvärtom. Umgås med allsköns folk utan att vara kräsen. Äter och dricker, sjunger och pratar. Och apropå prata: Det kan han. Om Gud å grejer. Men inte som vanliga Gudspratare utan med en sällsynt sanningens pondus.
Sedan botade han visst också. Samt vid nåt tillfälle utfodrade han 5000 med bara lite bröd och fisk. Som Mose och mannat i öknen alltså. Och 600 liter vin till ett bröllop där de redan druckit ur det de hade – måste skapat stillhet i den byn dagarna efter. Det finns till och med dem som säger att han uppväckt en död. Eller var det två. Fast vid olika tillfällen. Nåt är på gång något däruppe i norr.

Den sortens rykten torde Sackaios ha hört. Men han har inte gett sig ut för att söka. Nej! Men när nu Jesus kommer i närheten blir han nyfiken. Ville gärna se Jesus stod det. Och sätter sig i rörelse. Börjar söka – om vi så vill kalla det.

Varför kan han det?? Vad gör att han kan börja söka – om det nu är söka han gör? […..]
Svar: Jesus är i närheten!! Jesus närmar sig Sackaios!! Det gör att Sackaios kan söka Jesus.

Detta är faktiskt en ganska viktig sak – fast det verkar vara en detalj.

Människors sökande är nämligen alltid en följd av att Gud/Jesus sökt sig till den människans område – då menar jag inte bara geografi. Människans sökande är ett gensvar på att Gud söker. Ett tecken på att människan är sökt. För Gud agerar alltid först!!
Du har alltså inte hittat på att söka. Eller att söka vidare sedan du funnit.
Och ingen annan är heller sökare utifrån egen idé. Man söker för att man är sökt!

Tillbaka till Sackaios:
Han får lön för sin möda. Trädklättring, ansträngning, nyfikenhet. ”Jesus ser” Sackaios! Och säger: Idag skall jag besöka ditt hem – typ. Och då blir det full fart hem till bostaden med de små möblerna. Så får sökaren Sackaios uppmärksamhet. Han blir sedd av den han söker. Blir glad. Belönad.

Så gör Gud generellt när Gud kallar någon till sitt Rike, när Gud genom att komma nära någon får denne att söka. Gud ger människan en erfarenhet av att ”vara sedd”. Många kan berätta om sådant på olika sätt. Överväldigad av någon sorts närvaro, oförklarlig frid, en känsla, bönesvar, trygghet, gemenskap, glädje.

Denna söta känsla av att vara sedd är Guds sätt att kroka fast – som när man fiskar.
Gud bjuder sökaren på detta och erfarenheten av att man funnit något/någon.
Eller funnits av någon.

I Sackaios fall ledde det till samvaro, måltid, hemma i huset – trots att omgivningen grymtar och tycker det är opassande. Och Sackaios måste ha myst med sådan gäst – som valt att ta in hos honom, acceptera honom sådan han är. Oväntat. Måste ha fått en känsla av att vara värdefull. Fick erfara sötman i att vara sedd.

Erfar du sötman i att vara sedd – tacka då Gud!
Märker du att andra erfar det – tacka då Gud!
Njut i fulla drag av att vara sedd av Gud sådan du är.
Njut av sötman! Den är nödvändig i början av livet i Guds Rike.
En nykristen är i början – och får njuta sötman.
En ung kristen är också i början – omöjligt annat - och får njuta sötman.
Njut av och tacka för sötman!

Men bli inte sockerberoende!
Det är dåligt för den andliga konditionen. Och kroppsbyggnaden.

Sötman hos Sackaios ledde till samtal med Jesus – ett samtal Lukas inte berättar innehållet i. I vart fall inte här. Dock finns det anledning att tro att Jesus i samtalet går fler steg med Sackaios. Låter honom också erfara särskådandets sälta som också hör till kallelsen till Guds Rike.

Och om det skall jag prata i morgon.