över en pilsner

Förra inlägget slutade i Jörn. Väl utrullade därifrån trippade jag genom tåget till restaurangvagnen för att där inmundiga den i förra inlägget och i rubriken till detta inlägg omnämnda läskedrycken. Som så ofta förr innebar besöket i den vagnen ett intressant möte.

Jag satt vid mitt bord med min bok och min läsk. Vid bordet satt redan en uniformsbeprydd karl och vid alla andra bord satt det också en, två , tre eller fyra personer. Efter en stund reste sig lövhögen och min soldaat återvände till sin plats nå-ågonstans i tåget.
En stund gick innan en gentleman med sympatiskt utseende ungefär i min ålder med min kropps-byggnad tillika skägg fast med kaffe i stället för läsk frågade om de tre andra platserna vid bordet var lediga och om det gick bra att han slog sig ner.
Javisst! svarade jag, varvid mannen satte sig.
Vad skulle egentligen hända om man säger nej när någon frågade din fråga? frågade jag honom.
Svaret är ju som väntat när det finns tre lediga stolar.
Och självklart. Skulle bli intressant stämning.
Han höll med om att det skulle vara ett intressant projekt att studera.

Vi kom att prata om både ditt och datt i gott och väl en dryg timme.
En bit in i timmen, sedan han berättat att han var på väg till Örebro efter att i Norrbotten besökt sitt barnbarn, frågade jag vad han arbetade med. Jag har kyrkligt arbete sade han. Vilket samfund då? blev min fråga. Svenska kyrkan. Jag är präst sade han. Jag också sa jag.

Vad är sannolikheten för det? Två civilklädda prällater på samma tåg som av ”en slump” hamnar samtidigt vid samma bord i en restaurangvagn. Hade ett annat bord varit tomt hade vi inte hittat varandra. Eller om jag varit läsk-sugen en timme senare.

Det blir bättre. Mycket bättre.

Trots att han var en i ett mellansvenskt stift inflyttad dansk visade det sig att vi hade ett antal levande och döda gemensamma bekanta, till och med nära bekanta.
Dessutom hade han de senaste åren – var precis i tjänstbyte nu – arbetat med kulturmöten, invandrare, diakoni, integration mm i dialog och stor kontakt med tre olika (etniska) muslimska församlingar samt en orientalisk kristen – syriansk – dito. Fast nu skulle han bli komminister.

Vid tillfälle skulle du ju kunna kombinera ett barnbarnsbesök med att dela med dig av dina erfarenheter på skolans Volontärlinje och Grundkurs sade jag – jag hade berättat om dem tidigare i samtalet. Rentav kanske få resan sponsrad, åtminstone till en del fortsatte jag.

Skulle vara både möjligt och trevligt var innebörden i hans svar varvid vi bytte adressuppgifter och gick var och en till sin egen kuppe. Och vem kunde tro att jag på läskjakt skulle kunna rekrytera möjlig föreläsare till vår skola.

Klockan 18.12 denna onsdag rullade tåget från Stockholm.
Nu har vi lämnat Uppsala och jag skall leta mig en läsk*.
Och tågresan denna natt innebär att jag missar kvällens avsnitt av LOST.


*  Bilden visar en palestinsk läsk.


Kommentarer
Postat av: Ann O Nym

Inget angivande av tidsperioden fram till inspelningen av ifrågavarande program du riskerar ju att dina bloggläsiusar blir grymt besvikna är det humant?

2010-06-09 @ 20:50:24
Postat av: bloggaren själv

Finns väl ingen anledning att ge antal minuter till ett "inte", nåt som är bort, typ LOST. Ingen eller fem minuter skulle dock gälla nu beroende påvilken tid tv4 valt denna kväll.

2010-06-09 @ 23:06:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0