futtigheter ca 14
En stunds nätsurfande lunchrasten denna dag på bloggar och dags-tidningar – icke minst av så kallade kristliga karaktärer – fyller mig en liten smula jättemycket med förundran. Att fundera på vad eget bloggeri skulle kunna handla om är också en betänksamhetsfaktor. Så mycket verkar ju bara såhär vid 14-tiden så futtigt! – typ.Att till exempel skriva något upprört över den massmediala ”bevakningen” av den stundande royala förmälningen verkar ju bara så trivialt. Snacka om oviktighet!
Att tycka till om den religionsfobiska beröringsångest som aktualiseras särskilt i skolavslutnings-tider blir ju också knapert.
Skvaler-EM med har jag aldrig fäst mitt sinne vid och allt gafflande inför den kommande sparkabollturneringen i Syd-Afrika är ju onödigt innan avspark.
Mycket blir trivialt med hänsyn taget till vad som hände igår på internationellt Medelhavsvatten och vad som med den händelsen som brytpunkt kan tänkas hända framöver.
Pinsamt fascinerande är en del människors hart när reflexmässiga reaktioner på intermezzot.
Att de flesta bedömare från utrikesministern till vänsterpartiets ledare i varierande ordalag kraftigt fördömer piratdådet är ju ganska väntat – och samtidigt rimligt. Som svensk tycker jag det är viktigt att folkrätten respekteras eftersom en gemensam hållning kring vissa rättsprinciper är militärt svaga länders enda försvar mot kärnvapenbestyckade nationer*. Att diplomatiskt sätta press på den nation som sänder soldater att uppbringa civil sjöfart på internationellt vatten är därför minst sagt vettigt. Att säga upp sagda stats speciella och gynnsamma handelsvillkor med EU och låta det få status av ”vanlig land” är kan också vara klokt med hänsyn taget till vad som hänt**.
Att totalisolera Israel föreslås av några men det är en reflex jag inte tycker är vettig - än.
Riktigt patetiskt tycker jag dock att en del så kallat kristna bloggare resonerar. För att inte tala om de som i webbkommentarer ger synpunkter utifrån artiklar på tidningarnas hemsidor. I olika sammanhang har jag tidigare gluttat i tockendäringa webbkommentarer men nu syns det tydligt att exempel på Sveriges intellektuella totala bottensats flyter upp. Inget – alltså inget! – verkar få vissa att med ett andedrag beklaga att människor dött utan man agiterar aggressivt att allt är dödsoffrens fel. Om de inte varit där och om de inte blivit upprörda hade den oskuldsfulla israeliska helylleflottan inte behövt dräpa dem! – typ. Men nu var det så att kvinnan var ute och gick i kort kjol och därför är det hennes eget fel att hon blev våldtagen – om parallellen tillåts***.
I en del bloggnära sammanhang jag länkar till har jag mött en på någon sorts kristna argument grundad totalt försvar för hur den sekulära staten Israel agerar. På pastorsbloggen har sådant förekommit och i läsarkommentarer på min blogg men främst sådana på bloggen minstabröder har man ofta kunnat läsa resonemang som ungefär haft innebörden: Nog gör Israel också fel men framför allt är det andra som gör och gjort fel – här räknas då fel upp i stort antal – och därför måste man förstå till exempel att man under Gaza-kriget 2008-09 blev tvungna att ha ihjäl 1300 personer. Man förlorade ju faktiskt 13 själva. Fatta hur synd det var om soldaterna som var tvungna att dräpa dedär människorna som givetvis inte blivit dräpta om de inte varit där just då man sköt på dom som var där så att de dog! - typ.
Nog gör Israel också fel… står det inte sällan i de sammanhangen.
Nu utmanar jag dem som vanligen säger så att skriva det igen! I sina bloggar. I kommentarer.
Jag utmanar dem att skriva tydlig och klar kritik utan förmildrande omständigheter.
Gör ni så – bloggare och kommenterare – blir ni i mina ögon trovärdiga vänner till Israel.
Till och om vänner vågar man ju säga sanningen – eller?
Om man nu talar sanning när man säger: Nog gör Israel också fel…
Vänner behöver man inte alltid värna till varje pris. Riktiga vänner vågar nämligen se sanningar om dem de är vänner till. Idoler i betydelsen avgudar och egna fantasifoster drivs falska vänner att alltid värna – med sanningen som offrer.
PS: Här ger en verklig Israelvän och folkrättsexpert sin syn. Läs! DS
* USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Israel, Pakistan, Indien, Nord-Korea.
** Att säga nej till vissa varor typ Jaffa-frukter har jag tidigare förordat eftersom de kristna i Palestina önskar någon form av ekonomisk åtgärd för att sätta press på ockupationsmakten.
*** Ulf Ekman förefaller resonera så enligt tidningen Dagen. Moderata Ungdomsförbundets ordförande fäjsbåckde igår i samma fast mer plumpa tongångar. Han talade om Ship-to-Gaza-resenäreran som nyttiga idioter vilket fick mig att tänka: Dom är i alla fall nyttiga - inte bara....
Stig, om du verkligen vill ha kommentar från någon bland dem du anklagar, ska jag försöka svara på det du för fram och hoppas du inte misstycker och tror jag försöker kapa din blogg. Jag skulle gärna diskutera via e-mail utan att något publiceras för jag söker kunskap och insikt men vill inte tjafsa ner din blogg eller söka publicitet. Kanske du vill välja att svara mig privat? Du borde som bloggägare ha min adress - jag bits bara lite när det behövs! :
"...Nog gör Israel också fel men framför allt är det andra som gör och gjort fel – här räknas då fel upp i stort antal – ..."
Så har du tagit in hur somliga tänker - och viftar, tycks det mig, i lätt nedlåtande ton bort de fel somliga - bl.a. jag - har dragit upp, de fel "i stort antal" den andra sidan gjort, det som saknas i Egons artiklar. Jag antar att det i din syn är grovt feltänkt att inte kunna bortse från dessa fel eftersom du raljerar om att de "räknas upp". Kanske är det så att man känner att de behöver nämnas igen (!) just för att detta svåra med terrorism och stadgar med Israels utplåning inte verkar bry somliga tillräckligt att diskuteras en gång? Det jag borde ha lärt mig på ålderns höst - är nog 10 år "äldre och visare" än du - är att man inte övertygar en vars skriverier är ganska enkelriktade. Har man en ståndpunkt och letar efter bevis bara för denna ståndpunkt då hittar man bara de bevisen. Så ser Egons blogg ut för mig, dag ut och dag in...
När man inte tar allvarligt hot och aktioner mot Israels folk, när man som du i ett tidigare inlägg i din blogg kan skriva om åtta års för människorna (inte minst barnen som inte minns annat än att vuxna män dagligen ville deras död) verkligt förödande raketattaker att de var, typ, "utan större effekt", då undrar jag verkligen hur du känner för de stackare som måste sitta i unkna skyddsrum år ut och år med 15 sekunders varsel flera gånger om dan och för den död och lemlästning som har kommit, inte i stora antal men ändå. De stackare som sitter i läger år ut och år in känner vi alla med, vad du än tror. Men ansvaret för detta sitter hos flera parter, inte en, vad Egon och du än tror!
Ska tilläggas att jag är inte så lite misstänksam mot präster och religiösa individer från olika religioner i allmänhet, vare sig de agerar klart politiskt som du och Egon eller som dem som tror att Messias återuppstår i ett nyskapat Israel men vill omnvända alla judar. Sådana vänner är inga vänner.
Jag hyser själv misstankar som kanske är överdrivna. Jag undrar ibland om "det var något i vattnet" på teologiska fakulteten i Uppsala under en tid när en jude-och israelfientlig atmosfär visade sig i form av stöd från t.ex. Jan Bergman för Ahmed Rami och Radio Islam-debaklet. Det ville mycket till innan ledare på fakulteten tog tag i mycket bekymmersamma frågor. Är ett av resultaten att en präst i Svenska Kyrkan inte tvekar att spekulera/raljera i sin blogg om Gaza på detta sätt, december 2008 och innan kriget mot Hamas bröt ut.:
"Snart byggs väl gaskamrar i lägren också.
Har de redan glömt..?"
Om du vill ha länk kan jag ge den privat; vill inte hänga ut någon.
"De" skulle då vara judarna för inte har väl israelerna gasas ihjäl än, sprängts i tusentals visst, men inte gasats?
När övergår ens engagemang till kollektivanklagelse av ett folk? Detta skulle vara intressant att diskutera någon gång. Bo Nordin i Luleå kunde inte minnas Förintelsens offer efter hamaskriget. Ärkebiskop emeritus Hammar har tagit liknande ställning. Jag kan bara skaka på huvudet. Man väntar sig bättre. Och så har vi det där med kartor som bara visar en Sanning, den att judarna inkräktar...:)
Med vänlig hälsning,
A-K Roth
Konstaterar att detta var EN så kallad "Israel-vän" som inte ens nu rakt kunde säga: "Israel agerade fel igår!"
Fel, Stig. Jag försökte svara mot dina anklagelser mot "israelvänner" i allmänhet, inte specifikt om denna händelse. Jag försökte säga hur jag ibland reagerar på ensidiga anklagelser men att detta inte ska ses som att man inte kan kritisera Israel. Det är snarare svar till dem som bara söker Israels fel och ignorerat de krig och den terror som så påverkat Israels reaktioner. Tydligen reagerar du irriterat när ena sidans våld "räknas upp"? Du vill inte se det.
Jag opponerar mig inte mot att säga att Israel gjorde fel. Jag opponerar mig emot att ENBART anklaga Israel! Det är skillnad. Jag kallar IDFs ledare klantskallar över händelsen. Jag kan sörja över blodspillan och de döda. Och - jag kan samtidigt säga att STG agerade fel när de sade adjö till "icke-våld",iom att de accepterade och lierade sig med en jihadistisk grupp som faktiskt filmats ombord sjungande martyrsånger och antisemitiska slogans. Jag har sagt det hela tiden, eftersom det var känt att IHH var med och har täta band till Hamas. Och det blev mycket riktigt katastrof. Om detta är du tyst. Kanske man bör säga: Om detta må du tala?
Du och alla andra pro-STG vill inte på något vis ta i den frågan!
"De kastade Gandhi överbord men vill ändå ha honom kvar", skrev en person kryptiskt på en blogg.
Så kan du klandra STGs ledning för att beväpnade militanta personer som sjöng om jihad och uppviglade mot judar fanns ombord på den turkiska båten?
Jag kan klart säga att Israel agerade fel. Men jag kan inte gå emot fakta och information som finns att tillgå och säga att tragedien ENBART var Israels ansvar. Tom Genevekonventionens paragrafer om bordande av skepp i antågande som vill bryta blockad när krig eller väpnad konflikt råder, ja tom på internationellt vatten, är öppet för alla att läsa och tyda.
Frågan är, vilka är det som bara vill se en sida?
A-K Roth
Jag fattar!
Och konstaterar att du - som du själv medger - inte svarat upp mot min utmaning att för en gångs skull vid ett tillfälle våga klandra Israel för ett övertramp utan att anföra förmildrande omständigheter och anklagelser mot den andra sidan.
En gång!! - typ.
I stället valde du att på min blogg mångordigt skriva om något annat och förklara hur "Israelvänner" i allmänhet tänker. Men det var inte det som var min utmaning.
Allmänna förklaringar av den typ du kommer med tycker jag du ska göra på en egen blogg. Att skaffa sig en sådan går på fem minuter på till exempel www.blogg.se. Sedan kan du kort på andra bloggar i kommentarer nämna att du på egen blogg skrivit längre utredningar i olika frågor du tycker har bäring mot vad de bloggarna skriver om.
Tack för gott råd. Jag har väl missförstått din utmaning. Är det verkligen en strid det här handlar om? Räcker det inte med att man växlar information och lär av varandra? Förstår nu att kritik mot djupt hållen övertygelse i frågan inte uppskattas. Tyvärr skriver vi om varandra under varje debattinlägg. I kartfrågan vill du påskina att en partsinlaga med falsk information är Sanning sett ur ett visst perspektiv. Det kan jag omöjligen gå med på.
En gång räcker?: Det fanns inga förmildrande omständigheter när Israel sprängde hus som tillhörde självmordsbombares familj. Det finns mer...
Kan du klandra de svenska STG-aktivisterna för att de så godtroget följde ett initiativ sponsrat av turkiska IHH, det med band till bade Al-Qaida och Hamas och som skränade judehatiska verser och sjöng om jihad? Som en bloggare skrev, man kastade Gandhi överbord men vill ha kvar honom ändå. Och det går inte. Lev väl.
A-K Roth
