stigstrombergsson

Innehållet i detta inlägg är beredelseordet vid den tredje kvällsmässan under lägret. Vid den första mässan – ”livskraft kväll 1” – deltog hela lägret då gudstjänsten reservationslöst ingick i programmet. Andra kvällen var gudstjänsten pålyst som ”en möjlighet” för den som ville och dryga 20-talet ledare och ungdomar valde att delta och utsattes då för beredelseordet i det tidigare publicerade ”livskraft kväll 2”. Vid den tredje mässan valde strax under 40 personer att delta. Vid gudstjänsten visades bilderna som PowerPoint-presentation. Här i inlägget står huvudbilden här intill och de andra har satts samman till något av ett fotomontage.

Beredelseord kväll 30/12 2009 

Nu blir det några bilder till i en PowerPoint.
Denna första är slutbilden jag skall återkomma till.
Innan dock en del om platsen där bilden togs.



Det handlar om Gravkyrkan i Jerusalem – bilden längst till vänster i montaget visar ingången. Här är med mycket stor sannolikhet (rent historiskt) platsen för Jesus död och kvinnornas erfarenhet av att han blivit levande igen. Gravkyrkan är stor och överbygger platsen för händelserna, för Guds kärlek till oss. Platsen framför – och inuti – är jämt fylld med folk.

Gravkyrkan är byggd över en markant klipp-kulle. Skallen kallad. Golgota på Jesus eget språk. När man kommit in och går en smal trappa upp på klippkrönet – fortfarande inne i kyrkan – kommer man till en glasskiva lagd över själva berget. Där är klippan och där ber människor precis som i födelsekyrkan jag berättade om igår kväll – och kysser glaset.

Bredvid ”klippglaset” finns altaret med ljus, lampor osv. Och trängsel. Under det altaret finns ett hål i golvet och när man stoppar in handen i det kan man känna klippan och i den ett hål, som efter en stolpe ungefär. Där är platsen- här fotat på avstånd.

Alldeles nedanför finns en bänkformad slät sten som människor torkar med dukar. Troligen är den av senare datum och var inte där från början. Dock finns tanken är att det är stenen Jesus kropp lades på sedan han dött för att smörjas innan gravläggningen. Och människor stryker stenen med dukar. Verkar ”ladda” dem genom att stryka dem på stenen där Jesu offrade kropp låg. En kvinna föreföll ”ladda om” ikoner genom att lägga dem på stenen. Som uppladdningsbara batterier ungefär.

Och så själva graven inuti en liten kyrka inuti den stora kyrkan. Där är platsen för uppståndelsen. Men dit in gick vi inte. Raden av köande var ungefär 45 minuter lång.
Så långt bildmontaget.

Fokusera nu på första (ensamma) bilden som föreställer en spricka i klippan just under där korset stod. Utanför Bibeln finns kristna tankar – kanske också judiska – på att Adam var begravd där. Och när Jesus dör så spricker klippan av en jordbävning – omnämnd i Matteus evangelium – och Jesus blod kommer att rinna ner i Adams grav. Med den bilden, med den beskrivningen, säga alltså att Jesus försonar, är ett offer för, hela mänskligheten, alla Adams barn. Det är tanken bakom och den finns också på ikoner och i annan kristen konst.

Jesus försonar världens fel. Och han gör det innan världen, du, jag, vi tror. Jesus försonar medan vi var Guds fiender faktiskt – om man skall tro Paulus i Romarbrevet kapitel 5 verserna 6, 8 och 10:
Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne.
Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
Ty om vi var Guds fiender och blev försonade med honom genom hans sons död, då skall vi, när vi nu är försonade, så mycket säkrare bli räddade genom hans sons liv. 

På Jesus tid kom folk till honom för att få hjälp.
De sökte nyttan. Naturligt kanske.
Ingen som kom sökte förlåtelsen.

Men Jesus gick också. Han sökte upp människor och då gav han förlåtelsen - och då utan att de hann fråga om den. Och efter sin uppståndelse sänder han sin kyrka för att ge förlåtelsen till världen. Det sker nu i Mässan – att han själv i kropp och blod kommer och ger sig själv. Och med sig själv Liv och sin förlåtelse.

Låt oss därför bekänna det vi vet han vill förlåta. Alltså allt.