ex africa lux
Den 450 år långa Vasco da Gama-epoken är i stort sett över. Vad evangeliet går ut på, bestäms inte längre inom kristenheten i väst. Tyngdpunkten ligger numera utanför den nordatlantiska sfären. Där tar den kristna tron färg, form och smak ur jordmånen på de nya växtplatserna likt den en gång gjorde i Medelhavs-området och därefter Europa.
Kristna teologer och tänkare i syd och öst hävdar att trostolkningen i Europa och Nordamerika blivit anemisk, blodfattig. Den har levt för länge i en rationalistisk, individualistisk och bibelkritisk kulturmiljö. Däremot finns det nya, friska skott på det gamla vinträdet, som börjar ge frukt i deras kyrkogemenskaper. De delar gärna med sig.
Nu finns det en ny generation teologer i Afrika, längre bort i Asien och i Latinamerika, som prövar att forma en teologi för vår tid och för en vidgad kristenhet, både lokalt tillämpad och katolskt övergripande. Om teologin vid akademierna i väst tycks tråkigt torr och litet vilsen, finns det spännande perspektiv från andra marker att ta till sig.
Så lyder baksidestexten till boken Evangeliet på andra marker än i väst skriven av den pensionerade biskopen Biörn Fjärstedt. Det var en bra bok som jag läste innan julklappsböckernas 19-centimeters-stapel kom att befinna sig på det skåp som tjänar som natt-duksbord. Helger och andra aktiviteter har sedan förhindrat skrivandet av detta inlägg.
I baksidestexten stod att en rationalistisk, individualistisk och bibelkritisk kulturmiljö präglar teologin i Europa och Nordamerika. Det är bara så sant!! Dessutom kan det tilläggas att denna gäller vare sig man hänger sig åt akademiskt rationalistiskt färgat iförrgårssvammel likt det som K-G Hammar undfägade Kyrkans tidnings läsare med strax före jul* eller en antiakademisk individualistisk Bibelfundamentalism som ofta prägla sammanhang som väljer att distansera sig från vetenskapligheter i dess olika former.
Boken är tunn – bara ca 150 sidor – och innehåller sisådär 814917 hänvisningar till böcker, artiklar och rapporter kopplade till teologiskt tänkande i Afrika, Asien och Latinamerika. Ger alltså en viss begränsad introduktion till dessa teologiers innehåll men många tips för vidare läsning.
Rekommenderas!!
Jo, förresten: rubriken ex Africa lux är från ett av kapitlen. Tyckte den passade.
nattstånden exegetik – för att använda Biörn Fjärstedts ord i ett inlägg i den så kallade Jesusdebatten i Svenska Dagbladet vårvintern 2003.
* Tyvärr – eller lyckligtvis – går det inte via Kyrkans tidnings webb att komma fram till KG:s skriverier. Intrycket av hans text blev i alla fall (hos mig) tanken att julberättelsen inte handlar om någon speciellt gudsingripande i historien typ den inkarnation Kyrkan bekänner, utan mer är ett symboliskt mytologiskt och poetiskt språk för att vi skall hitta barnet inom oss – och i andra. Ganska mycket den tyske forskaren Bultman som var på tapeten när KG på 60-talet läste Bibelvetenskap men var passé när jag på 70-talet pluggade samma ämne. Hammar tillämpar således en nattstånden exegetik – för att använda Biörn Fjärstedts ord i ett inlägg i den så kallade Jesusdebatten i Svenska Dagbladet vårvintern 2003.
