stigstrombergsson

Sådärja. Sitter hemma på min egen samägande förstukvist i solens varma sken. Kom hem för 40 minuter sedan – när detta skrivande påbörjas – efter en intensiv dag. Intensiv så jag blivit helt slut i huvve.

Vi har haft konfirmation i Älvsby kyrka. Eller rättare sagt Mässa med konfirmation. Finns en poäng med den ordningen på orden. Mässan måste ju vara viktigast eftersom det är där Jesus själv och det Han har med sig* erbjuds alla och envar som befinner sig inom hör, känn-, gång- och smakhåll. Att då denna Mässa – i princip en Veckomässa – kopplats samman med en Konfirmationsgudstjänst förändrar inte viktfördelningen. Naturligtvis är konfirmationen och konfirmanderna och det som sker med, för och genom dem också viktigt. Givet!! Annars skulle vi ju inte ha konfirmationer. Det är bara inte det viktigaste ledet i ordsammansättningen Mässa med konfirmation – fast ungdomarna helt rättmätigt kommer i fokus.

Slut i huvve blir jag på grund av koncentrationen tidigare under dagen. Väl hemkommen finner jag huset tomt och likaså är det tomt på tomten. Inte en tomte på plats. Maximalt tillfälle till totalslapp alltså innan madammen och äldsta dottern kommer cyklande från bärskogen eller yngste sonen kommer från en elektrifierad jammspelning med det band han och några kompisar bildat**.

Att i två veckor dagligen möta 20 stycken fullt friska 15-åringar är en god upplevelse. Mycket kommer man att fundera över vad gäller deras och ens egen förförståelse, anknytningspunkter, påverkansmiljöer, integritet, värderingar, val av tro och inte val osv i det oändliga.
Samma sak utifrån mötet med deras föräldrar som i de flesta fall är något yngre än jag själv.
Och far- och morföräldrar vilkas ålder jag ännu inte nått.

Alla dessa mina funderingar kommer jag inte att pracka på mina bloggläsare. Men en del kommer säkert vad det lider. Nu är jag dock alldeles för slut i huvve för att en på ett någotsånär vettigt sätt ställa samman tankarna till en blogginlägg av någotsånär vettig kvalitet***. Nöjer mig nu med att enkelt vittna om att jag tyckte vi fick en fantastisk fin gudstjänst tillsammans – Mässan med konfirmation alltså – och att jag lärt känna 20 fantastiskt läckra exemplar av arten Homo Sapiens Confirmandus – om det kan heta så.

---

* Alltså syndernas förlåtelse, evigt liv och salighet – enligt Luther.
** Hans band har inte slagit igenom än. Jag tror inte ens att de heter något. Om de kan spela och i så fall vad vet jag inte heller. Men de brukar i alla fall träffas för att snacka och äta pizza.
*** Om någon återfallsbloggläsare tänker att risken för eventuell ovettig kvalitet inte har hindrat mig förr så kan jag ha förståelse för den tanken och tänker inte bemöta den. Nu.