tankesmed mm
I ett tidigare inlägg – åtgärd! – har jag berättat om den tankesmedja som hölls av stapeln för en tid sedan och som jag tillsammans med Svenska kyrkans grundkurs var med i. Nu har det försports att sådant jag sade finns med på Kyrkans Tidnings stiftsida förra veckan. Typiskt är att det numret inte som tidigare nummer damp ner i den egenägandes brevlådan utan jag blev tvungen att på webben läsa vad jag sa när reporten intervjuade. Detta kan läsas här. Jag finner att jag är en klok figur.
Skrivandes detta befinner jag mig i Härnösand. Vän av ordning kanske funderar kring vad jag gör där och svaret blir att jag bevistar de så kallade lärardagarna – alltså dagar varje höst då personer från de skolor och utbildningsinstanser som utbildar för tjänst i kyrkan samlas till gemensam fortbildning och upppeppning. Kul alltså. Och lite frustrerande emellanåt alldenstund – fint gammalt ord – synen på kyrkan och på hennes uppdrag understundom – annat fint gammalt ord – skiljer sig åt ganska markant.
Jag kom hit igår kväll sedan måndagen tillbringats i kungliga huvudkommunen. Hemmet hade lämnats 05.10 om måndagsmorgonen för resa till Folkbildningsrådet* i Stockholm där en projektledarutbildning gick av stapeln. Jag är nämligen en sådandäringa projektledare kring en grej på jobbet och alla sådana skulle samlas till insiktsbringande tankebyte kring lärande och sociala medier – alltså fäjsbåck och annat man kan hitta på nätet.
Klockan 16.30 efter intitt i Klara kyrka på eftermiddagsandakt** tågreste jag till Sundsvall för vidare bussbefodran till Vårsta i Härnösand där lärardagarna startade idag vid lunchtid. Vi talar om andlighet och bildning och ibland svävar vi ut i akademismer så att himmelens änglar gråter. Eller i alla fall blir förvirrade. Men ibland är vi så kloka och så insiktsfulla så att sagda änglahopar om inte fröjdar sig så i alla fall nickar instämmande – tänker jag.
Kvällens program var middag vid Högakustenbron samt jazz i ett bergrum där man kan se hur bron är förankrad i hälleberget. I skrivande stund har jag inte möjlighet att placera tagen bild till detta inlägg men jag kommer att göra det när jag väl är hemma vid en annan dator med det bildredigeringsprogram jag tycker jag behöver.
Till sist: Om söndagen då vi reste till Skellefteå belyssnade jag och madammen radiogudstjänst från Oslo. Intressant var hur man i den temamässan fokuserade på andlighet i den stora staden och på centrala punkter i kristen tro – alltså Jesus. Lyssna på den gudstjänsten här.
* Folkbildningsrådet är den statliga instans som folkhögskolor och studieförbund på ett gott sätt relaterar till.
** Andakten i sig är värd en glad kommentar. Den leddes av fyra unga töser med två gitarrer varav en var 12-strängad. De som samlades till sång och bön syntes vara av blandat slag. Inga fina kostymnissar. Däremot ett par gubbar av ickeduschad uteliggartyp. Och någon väg- och anläggningsdressad arbetare. Och en del invandrare. Och några andra. Gott alltså.
Tror inte det heter "hölls av stapeln" utan "gick av stapeln". Det är sjösättning av fartyg som är urprunget till detta uttryck. Tänkte inte skriva denna kommentar, det är inte riskfritt att leka språkpolis. Man tar sig lätt vatten över huvudet, men tärningen är kastad, det är väl bara att bita i det sura äpplet och göra en pudel om jag har fel.
Jag vet. Och visste det i skrivögonblicken. Ville bjuda på språklig innovationsuppfinning.
Vad roligt för dig att få vara på andakt i Klara, jag blir riktigt mjuk i hjärtat bara av att höra att du var där!
Hej Stig!
Vart har dina länkar till de andra bloggarna tagit vägen? Jag syftar inte på min egen;, den behöver du inte ha kvar för jag skriver ju så sällan på min blogg numera. Boken har högsta prioritet. Men det är länkarna till de andras bloggar jag saknar.
Nog finns dom där, bara väldigt låååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååångt ner
Ditt svar till reporten var bara bäst. Precis så kan det vara. Du är så klok.
