norwich II - hemåt
Så har det blivit sen kväll fredagen den trettonde november tjugohundranio. Norweigian DY3747 flyger försenat från Arlanda mot Luleå och jag har just vaknat efter en tjugo minuter lång påvvernapp som gjorde att jag missade starten. På väg hem alltså!!
Starten skedde i morse en liten smula jättetidigt. 03.45 spelade mobiltelefonen sin mjuka alarmton – eller skulle ha gjort om jag inte strax innan faktiskt slagit av alarmet* – och det blev dags för snabbvask och tandborstning innan samling i boendets reception kvart över fyra.
½5 gick den abbonerade bussen som genom ett regnigt East Anglia förpassade oss till Heatrow i London. Väl framme där vid 8draget var det alldeles lagomt med tid innan avgång mot Sverige strax efter tio lokal tid. Efter två timmar damp vi ner på Arlanda tre timmar senare för en lååååång väntan innan flajten jag nu befinner mig på. Paauusen innebar samrådsarbete mm oss lärare emellan vilket gjort att det är först nu jag kan sitta vid min lilla skrivapparat.
Veckoresan till Norwich är alltså inne på sin slutspurt. Intrycken har varit många och dessa avser jag att efterhand återkomma till i en serie funderationer av den höga litterära och intellektuella kvalitet jag så ofta skämt bort mina läsare med. Gissar att det oskrivna blir blandat eller varvat med de ännu oskrivna skrivligheter som resan till Palestina – Israel förtjänar. En massa obeskrivligheter är således att vänta.
Borta från fosterjorden kan jag dock inte annat än undra om tidningen Aftonbladdret bedriver blåslampejakt på präster. Löpsedeln på OKQ8 i söndags löd Sveriges värsta präster. På Kallax måndag morgon var texten Sveriges värsta präster – i Luleå. Idag ser jag på Arlanda ett löp om en präst (i Luleå stift) som misstänks ha vandaliserat gravar och tuttat på gravkapell. Undrar vad om det under veckans lopp varit mer av sådana prästvaror.
Detta skulle jag givetvis vetet om jag – vilket tekniskt varit möjligt – från England via internet bevakat vad som hänt hemma. Likaså hade det varit – tekniskt – möjligt att till exempel dagligen plita ner några rader till läsekretsens fromma och förnöjelse. Tiden har dock inte disponerats för sådant alldenstund** jag valt att ägna mig åt upptäckande i Norwich samt framför allt en stimulerande samvaro och flera goda samtal med mina medresenärer – elever och kollegor.
* Liggandes på ohåga av rädsla för försovning vaknade jag ett flertal gånger under natten och när det skedde tjugo i fyra beslöt jag mig för att föregripa telefonens trudilutt och kliva upp.
** Underbart gammaldags ord.
Jag blir alldelses lyrisk var gång alldenstund brukas....spinner som en välmatad katt!! Prrrrrr...
Kanske Israel och Judarna har känt precis som du nu känner efter några påhopp från A-bladet.
Men vad brukar dom som stödjer A-bladets kampanjer säga, jo ingen rök utan eld.
Jag väljer dock att inte säga det utan hoppas at tidningen har fel i det mesta.
Fattar inte hur "Anonym" associerar nästan två veckor efter det att inlägget skrevs. Artiklarna - som förresten var i Expressen - tar jag inte som ett påhopp och något "drev" har inte förekommit visade det sig. Det enda som hänt är att media fäst uppmärksamhet på att det i en kår på runt 4000 personer finns personer som inte kunnat sköta spel, sprit, sex eller annat på rätt sätt. Så visst finns det tragiskt och tyvärr lite eld under röken.
