dra av luvan!!
Inte så mycket på denna min blogg men väl på en del andra som jag läser (länkar nere till höger) förekommer anonyma kommentarer i en inte helt liten omfattning. En del av dessa är helt OK. De kan vara i god mening argumenterande och ibland också positiva och uppmuntrande. Sådant är ju inget problem förutom att jag blir nyfiken på vem eller vilka det är som skrivit. Signaturen Ann O Nym som då och då gästar både här och ganska flitigt hos torbjörn lindahl är ett exempel på en sådan trevlig prick (eller pricka). På liknande vis kan det vara med kommenterare som bara använder förnamn eller en annan signatur. Det gör inget så länge innehållet är konstruktivt – vilket inte är samma sak som att hålla med – och dessutom kan ju den som använder sig av signaturen mycket väl vara känd av mig. En sådan är till exempel kyrkvärd + något varierande och jag använder ju själv signaturen den gamle kamraten hos torbjörn lindahl, jedi-mästaren hos Hanna Jonselius och fader stig hos fredrik norberg – annars använder jag mitt namn.
Trist blir det dock när inlägg under anonymitetens svarta luva ägnar sig åt ett icke samtalande käbbel eller rentav grälsjuka elakheter. Jag har nästan helt förskonats från sådant maskerat bröl men på bloggen minsta bröder och ibland på pastorsbloggen går det lättare att hitta exempel på dessa nätets fegisar. Mycket irriterande!!
En del bloggare har valt att först granska alla kommentarer innan de görs synliga och då kanske rentav generellt dumpa sådant som är dolt under anonymiteten mask. Jag har valt att inte göra så men håller ögonen på fenomenet och tycker: Dra av luvan!!.
Ja du Stig den problematiken finns och har funnits och kommer alltid att finnas. Jag är dock en som har genomläsning före och jag har än inte dumpat en kommentar än. Men tyvärr finns det individer som inte vill kasta av sig huvan oavsett hur mycket vi än uppmanar dem att göra det. Sedan vad det beror på kan vi ju diskutera hur länge som helst men problemet kommer aldrig och jag menar aldrig på frivillig väg att försvinna eftersom många inte vågar att stå för de åsikter som de saluför. Det är ju som Ann o Nym som ju har åsikter som är pricksäkra men ändock annonyma. Och varför han/hon inte törs skiva under med eget namn måste ju i så fall han/hon förklara. Tänk om alla skrev under med eget namn vilken rak och fin debatt vi skulle få och dessutom så skulle vi ju får bort de som bara skriver galematias.
Johnny
Jag delar irritationen!
På min egen blogg har jag valt en sorts medelväg: Kommentarer från okända skribenter (sådana som inte kommenterat tidigare) publiceras först efter granskning, övriga kommentarer publiceras direkt. Egentligen är den lösningen kanske till och med lite onödig, eftersom jag knappt fått en enda ovälkommen kommentar (med undantag för spam då). Irritationen gäller således kommentarer på andra bloggar.
Tjena Stig!
Håller med dig till fullo!
Simon Jonsson
Hej Stig!
Håller fullständigt med dig!
Trevlig helg!
Hälsn Ola
Jag håller ju med Stig. Så har jag också infört redigering av kommentarer på min egen blogg Inte för att problemen där varit överväldigande men för att hjälpa till att stämma i bäcken när det gäller dåligt beteende.
Jag tycker att principen i bloggvärlden - precis som på insändarsidor, på arbetsplatser, bland arbetskamrater mm mm - bör vara "det som man inte törs stå för öppet gills inte".
Efter detta ditt inlägg kan det ju inte råda någon tvekan om att det är du som döljer dig bakom signaturen "den gamle kamraten" när du kommenterar på min blogg. Kanske tur att du demaskerade dig så ingen frestas tro att jag har fegisar bland mina gamla kamrater.
Tack för allt medhåll som givetvis inte var oväntat vad gäller dem som hittills skrivit. Sedan finns ju alltid medelvägar man kan behöva tänka på typ att man kan skriva sitt förnamn eller en signatur som är känd för bloggaren men kanske inte för andra bloggläsare, men då fyller ut med URL till sin egen blogg. Så gjorde här ovan både Andreas och Tobbe och jag brukar göra på samma vis.
Visst jag håller med om allt som har sagts, men samtidigt finner jag en tjusning i att inte alltid med bestämdhet veta vem som döljer sig bakom aliaset. tycker att det skulle bli tråkigt om alla alias försvinner speciellt de som har funnits med från början.
Jag har på Torbjörn Lindahls blogg förklarat varför jag har ett alias. Alternativet är tystnad. Jag blir inte störd av anonymitet. Jag vet ju ändå inte vem merparten av er är!! Det är era åsikter som jag tar del av, inte era personligheter - för det mesta.... Undantaget är Simon Jonsson, honom har jag förfallit till att kommentera personligen...och det var faktiskt rätt onödigt...
Jag hoppas att jag blir accepterad under mitt alias...om jag någonsin träffar dig Stig ska jag presentera mig.....jag lovar....
Jag tror inte att jag brukar vara elak trots min anonymitet - Anna-Karin är ett alias. Man vinner inget på elakhet. Ibland kanske man TOLKAS som elak men då måste man komma ihåg att det krävs minst två, en som säger/skriver något och en som tar emot/tolkar och attbåda har ett ansvar.
Stig, du har en trevlig, lärorik och rolig blogg. Jag håller inte alltid med dig men jag lär mig oftast något.
Hoppsan, nu kommer ett tredje inlägg!!!! Då jag skrev inlägg no. 2 syntes inte inlägg no. 1....och nu blir det inlägg no. 3......rodnande drar jag mig tillbaks för att fortsätta min kamp med adventsljusstakar och rackarns små glödlampor....
Blogg har jag inte. Stig "uppfann" mitt förnamn och första "efternamn". Ofrivilligt känd från tv, så skulle den smarta bloggläsaren kunna säga/skriva "Jag vet var din postlåda bor".
En liten kommentar till till kommenterandet:
Egentligen kräver jag inte att alla som kommenterar skall visa exakt vem de är med fullständigt namn etc. Kända signaturer eller olika sorters alias går också bra eftersom det då ändå går att skilja den ene okända från den andre. Skulle kommentarer vara medvetet hatiska, elaka, väldigt osakliga eller bara tjafsiga kan de komma att raderas hur känd kommenteraren än är.
Och som sagt: På denna blogg har det (hittills) inte varit några problem.
