svekmekanism
Hur länge gäller löften som skall gälla för alltid?
Hur länge är man bunden av löften andra tidigare gett?
Hur länge gäller löften - om man har makten?
Det är allmänna frågor men just nu aktualiserade genom min omläsning av boken Jorden skall gråta - historien om Nordamerikas indianer. I sanning en lika dyster som intressant bok som först tecknar de indianska utvecklade jordbruksnationernas möten med spanjorer i Florida, fransmän i bland annat Louisiana men främst engelsmännen i de 13 kolonier som vad det led blev USA. Sedan vandras det västerut med andra indiannationers möten med spanjorerna i New Mexiko och Kalifornien för att sedan via prärieindianernas kontakter med bland annat 7:e kavalleriet landa i sydväst typ Arizona och New Mexiko igen. Informativt, lärorikt och tragiskt.
Massor av Amerikas urbefolkningar dukade under i mötena med européernas sjukdomar. Gissningsvis torde det vara historiens största exempel på bakteriologisk krigföring även om den bara sällan var uppsåtlig. Exempel finns att man sände sjuka till indianerna för att smitta dem men mestadels gjorde man inte så. Epidemierna skapade en folktomhet som ledde till ett arbetskraftsproblem också för koloniernas slavbehövande invandrare men samtidigt skapade också utrymme för expansion. Samt expansion för myten att landet var tomt.
Men alla dog inte. Många blev kvar i ordnade jordbrukssamhällen och som nomadiserande jägare. Och med dem slöt man avtal. Av dem köpte man land. Och tog land. Och gav löften om att inte ta mer land. Löften om att de nya gränserna skulle respekteras. Och avtalen hållas. För evigt.
Men en generation senare tas mer land. Andra nybyggare och andra regeringar än de som gett löftena 30-40-50 år tidigare menade att det behövdes. Och att gamla löften inte kunde gälla i en ny tid. Och att det var dags för nya löften. Och nya villkor. Som nya regeringar och nya nybyggare inte ansåg sig bundna av 20 år senare. För tiden, behoven, situationen krävde det. Då. Senare.
Så jag undrar kring frågorna ovan. I många sammanhang.
Ett sammanhang är naturligtvis indianernas - det boken handlar om.
Ett annat sammanhang gäller svensk urbefolkningspolitik vis a vis samerna*.
Ett ytterligare annat sammanhang kan gälla "reformer" i Svenska kyrkan.
Det är några sammanhang där jag undrar:
Hur länge gäller löften?
Hur länge gäller löften som skall gälla för alltid?
Hur länge är man bunden av löften andra tidigare gett?
Hur länge gäller löften - om man har makten?
* Läser man en annan bok - Så länge vi har marker av Lennart Lundmark - kan man notera att Sveriges samepolitik och USA:s indianpolitik löpt i förbluffande parallella spår de sista 200 åren och ända in till denna dag. Enda skillnaden är att samer inte i stor skala dukat under för svenskarnas sjukdomar - med undantag för alkoholism - och att man inte systematiskt ägnat sig åt en avskjutning av urbefolkningen. Annars är det kusligt likt.
Roligt att du läser om indianer, Stig. Faktum är att det är mitt ihärdigaste intresse, jag började läsa facklitteratur om indianer efter att ha sett High Chaparall 1968, och sedan har det varit på den vägen, om än inte lika intensivt alla de 41 åren. Fann du "Jorden skall gråta läsvärd" så kan jag också rekomendera den gamla klassikern "Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee" av Dee Brown, som nu kommit i utökad nyutgåva. Den behandlar huvudsakligen prärieindianernas och apachernas slutkamp under 1800-talets senare hälft. En annan höjdarbok är "The invasion of America", av Francis Jennings, som ingående behandlar hur indianerna i New England nära nog utrotades, och europeernas syn på och attityder till dessa "vildar" och "hedningar".
Jag har också läst boken för några år sedan och blev kusligt berörd. Kan likt Mats Brown även rekommendera "Begrav mitt hjärta vid Wounded knee" som jag läst nu i vinter.
Redan som ung - under den tid då vi gick i skola tillsammans - läste jag en som hette - tror jag -"De kämpade förgäves" el dyl.
Det känns lite svårt att tro på den "civiliserade" delen av mänskligheten när man läser dylikt.