genmanipulation mm
Till att börja med:
Läste - eller hörde - för länge sedan att grisar och människor vad det gäller hjärta, lever, lungor, njurar och annat innanmäte är ganska lika i storlek. Dessutom står arterna varandra relativt nära genetiskt sett - men inte så nära att en människokropp inte kommer att stöta bort till exempel en intransplanterad grisnjure. Men om man kunde genmanipulera grisar lite grand kanske man skulle, tack vare inpillade människogener, göra grisen så mänsklig att det svinvägen skulle gå att producera reservdelar till oss människor - alltså hjärta, lever, lungor, njurar och sånt. Och det skulle ju vara bra - typ.
Hur det än skulle gå med detta aktualiserades frågan om gränsen mellan svin och människa*. Om en gris skulle ha så mycket människogener att en människokropp skulle luras att ta en njure för en människonjure - är inte grisen en människa då? Och blir en människa i det läget kannibal om man äter skinkan och sidfläsket från en tockendär människogenmanipulerad gris som avlats fram för att vara hjärtdonator - sedan man tagit hjärtat alltså?
En annan sak:
På 1980-talet fanns något som hette Löntagarfonder om vilka man kan läsa mer om här. Tanken bakom dessa var att demokratisera ägandet. I stället för höga löner skulle andelar av företagen föras över i fonder ägda gemensamt av arbetare och tjänstemän. Svenska Metall-industriarbetarförbundet hade kläckt idén, LO hade hakat på och det socialdemokratiska partiet drogs (motvilligt) med. Men ändå var det vad sossarna ville då - bekämpa privatkapitalet genom kollektivt gemensamt ägande av produktionsmedlen. Demokratisk ägande genom socialism - typ.
Av detta bidde intet. Kovändning skedde vad det led och i stället började sossarna göra om statliga företag och verk till aktiebolag och uppmuntra folket att bli delägare i dessa genom att köpa det som de som medborgare redan ägde. Sosselinjen blev alltså att ägandet skulle demokratiseras genom att alla skulle bli småprivatkapitalister. Demokratisk ägande genom kapitalism - typ.
Och man - eller i vart fall jag - tänker: Om det första var socialdemokrati borde det nuvarande (s)partiet som faktiskt bytt ideologi byta namn till Kapitaldemokratiska arbetarpartiet eller nåt sånt.
En annan annan sak - en fråga:
Om man har tillräckligt mycket fiskmjöl i nötkreatursfoder - blir då korven man gör fiskpinnar?
Vad står Svenska kyrkan för? är titeln på en 20 år gammal bok jag just läst igenom på nytt. Boken skrevs av tre teologiprofessorer i Lund inom ramen för det i slutet av 1980-talet pågående bekännelsearbetet i Svenska kyrkan**.
Jag beslöt att läsa om den för att se om det för 20 år sedan var något annat som lanserades som Svenska kyrkans ståndpunkt än vad som ofta kan uppfattas idag. Denna så kallade Professorsbok är en god utläggning av centrala punkter i Svenska kyrkans tro: gudstjänsten som bekännelse, Jesus som Guds son, Jesu död som försoning och återlösning av en från Gud bortvirrad mänsklighet, uppståndelsen som den kristna trons absoluta grundbult osv. När jag läste den förra gången vill jag minnas att jag tyckte den lite lättvindligt såg det som självklart att prästämbetet också skulle kunna vara öppet för kvinnor. För min egen del var den frågan så aktuell då att jag nog därmed blev förblindad för den goda portion old time religion som de ledande teologiprofessorerna faktiskt presenterade som helt och fullt både nödvändig och dagsaktuell.
Men jag uppfattar att kyrkoläget av idag, genom de förändringar som sker, liknar gris-, parti- och koexemplen ovan. De beslut som tas av kyrkomöten, de böcker och författare som omhuldas, de vägar som till exempel prästutbildningen tar, uttalanden som massmedialt omhuldade ledargestalter gör, de politiska partiernas "program" inför kyrkovalet och mycket mycket annat får en - eller i vart fall mig - att mer och mer fundera över om Svenska kyrkan förändras till något annat. Inte ännu är något annat. Men kanske på väg att bli.
Så läs professorernas bok!
PS: Läs detta! DS.
* Att det finns folk som är ena riktiga grisar och bär sig svinigt åt är som en annan sak som dock faller utanför ämnet för denna betraktelse.
** Bekännelsearbetet utmynnade bland annat i boken Befrielsen - stora boken om kristen tro.Stora boken plockade jag av en händelse fram i går morse. Jag var inte så impad av den när den kom. Men... tja... den är faktiskt inte så tokig, åtminstone inte de delar jag bläddrade i.
Lustigt. Att böcker kan bli bättre när de fått stå till sig ett par decennier. (För inte har det väl med mig att göra?)