julstrul 1
Förberedandet med allt vad det tillhör och avslutandet med allt vad det tillhör överlappar varandra i några intensiva dygn från och med Lucia och framåt. Visst vet jag att en del människor verkar vara knäckkokta, pepparkakade, i övrigt julpyntade och helt julklara redan i höjd med natten går tunga fjät men så är inte fallet för mig. Hos mig/oss blandas det minsann.
Sistlidna vecka gick i avslutandets tecken. Att Svenska kyrkans grundkurs å Älvsby folkhögskola utvärderade sina 16 veckor och förberedde sig för muck präglade veckan. Sammanställningar av vad terminen i övrigt inneburit skulle också göras liksom en viss planering inför vad som komma skall efter den 11 januari då skolan börjar om på nytt. Att jag dessutom fem dagar runt årsskiftet skall arbeta med ungdomslägret Livskraft och på Trettondagen (6/1) skall förkunna i Älvsby kyrka läggs som lök på jullaxen.
Dessutom blev det fel. Riktigt fel. Upprörande fel.
Detta mest beroende på att min arabiska är så rostig – något som (inom parantes sagt) är rent ljug då jag ju inte har någon som helst kunskap i arabiska som skulle kunna rosta. I alla fall var det såhär:
Sista skoldagen före jul – liksom fredagen före första Advent* – brukar det i folkhögskolans kapell firas gudstjänst med** alla skolans elever och personal. Denna gång var det givetvis också gemensamma sånger, lilla kören sjöng, julevangeliet lästes osv och alltsammans fanns på ett blad alla gudstjänstfirare försetts med. Dessutom pratade jag mellan sånger och annat och förhoppningsvis blev det en röd tråd med centralt kristet innehåll - förutom den mindre viktiga stämningen.
I det sammanhanget visade jag på denna också på bladet införda bild och berättade att den var tagen i en kyrka i Betlehem där vi var på gudstjänst under resan tidigare under terminen. Tavlan med den snidade arabiska texten satt på väggen snett bakom altaret och jag berättade att det som står på tavlan är Guds svar på vårt knocking on heavens door, alltså Guds svar på vårt sökande. Jag fortsatte ungefär:
Det står Så älskade Gud världen att han gav den sin egen son för att var och en som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.
Den meningen är en viktig sammanfattningsmening som summerar vad det innerst inne och ytterst ute är frågan om. Och när Jesus föddes i Betlehem var det ett avgörande led i det, alltså i det att Gud gav sitt svar på vårt "knocking om heavens door". Han gav sin Son – sig själv – för att ge oss evigt liv.
Till detta uppmanade jag till och med alla att klippa ut bilden och sätta den på kylskåpet under julen så att man där skulle ha en påminnelse om vad helgen handlar om***.
Fiffigt va? Bara så bra tänkt! Eller hur? Men strul blev det!
Efter gudstjänstens slut kom en liten kille med ursprung i Irak fram och sa att jag hade fel. Det stod inte alls så som jag sagt. När han som kan läsa arabiska gav sin översättning slog minnet ned som en blixt! Då kom jag ihåg vad familjen jag och en annan av resedeltagarna besökte efter gudstjänsten i Betlehem sa när jag visade bilden och bad om en översättning. Det var inte alls Johannes 3:16 utan i stället 14:6:
Jag är Vägen, Sanningen och Livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.
Alltså ett annat välkänt sammanfattande och utmanande Bibelord som också givetvis kunnat fungera i julavslutningsgudstjänsten.
Nu får jag i nästa skolgemensamma gudstjänst på Askonsdagens morgon bekänna mitt misstag för hela skolan. Då får jag söka presentera Guds kärlek utifrån det Bibelordet i stället.
Kul att ha manus klart i så god tid.
De arabisktalande eleverna går på skolan för att lära sig svenska. Jag har bett den arbetskamrat som främst undervisar dem att (med glimten i ögat) beklaga att skolprästen tar fel för att han är korkad och västerländskt okunnig men inte medvetet ljuger i heliga ting.
* Detta års Adventsgudstjänst är omberättad i inlägget äntligen vitt!!
** Jag skriver med, inte för. Gudstjänster kan nämligen inte firas eller hållas för några, bara med och tillsammans med. It´s a matter of definition – typ.
*** Tyckte dessutom det var extra fiffigt med arabisk Bibeltext på kylskåp i dessa anti-minaretiska tider.