struntighet 1
Höstens kyrkoval närmar sig med en hastighet av 60 minuter i timmen. Någon "valrörelse" har (ännu) inte kommit igång. Man måste räfsa ordentligt för att hitta mer än att Sverigedemokrattorna planerar att föröka sig i kyrkan. Dock får jag genom mina kyrkliga och webbbaserade kontaktnät extraimpulser. Jag kan således följa resonemang på en och annan blogg och träffar åtminstone veckligen folk som kandiderar i höst. Nyfikenhet har också gjort att jag tidigt snokade reda på vilka namn de lokala listorna innehåller och jag fick också se (s)-partiets lokala program mycket tidigt - fast jag inte finns på listan denna gång.
Trots detta jag märkt märker jag att jag ingenting märker. Och det lilla som märks blir ännu märkvärdigare eftersom alla som ändå säger något märkerar att det stundande valet är ett märkvärdigt val vilkets resultat kommer att märka kyrkan fram till Jesu återkomst ungefär - om inte också efteråt.
Tro nu inte jag tycker att den så kallade kyrkopolitiken är strunt - genomgående.
Tro inte heller att jag tänker strunta i valet - även om tanken tänkts.
Tro inte jag misstror demokratin eller de som låter sig väljas - generellt.
Men ändå har jag ett par funderingar som gnager min hjärna.
Den ena är en fundering kring kyrkostyre mm på lokal nivå.
Den andra landar mer på vad man önskar och tänker på nationell nivå.
Viktigt att först få sagt är att min lokala fundering är inte kopplad till Älvsby församling!
I alla fall inte på någotsomhelst specifikt sätt. Min fundering rör sig kring den så kallade kyrkopolitikens roll på den lokala nivån var den lokala nivån än är. Och min fundering kan enklast formuleras: Spelar det någon roll?? Alltså vilka som blir valda?? Och om det är så - vad blir skillnaderna? Lokalt?
Jag undrar - och detta är en ärlig fråga - om det i konungariket finns församlingar där kyrkorådets kyrkopolitiska sammansättning inneburit bu eller bä för församlingsutveckling eller församlingstillväxt?? Säger man någonstans: Här i Gladköpings pastorat var det besluten i x-partiet och y-koalitionen som åstadkom väckelsen och förnyelsen?. Eller tvärtom: Här i Dyträsk församling stoppades Guds verk av z-gruppens agerande i fullmäktige?
När jag ställer dessa frågor frågar jag efter konkretion - inte vaga tankar som om de inte gjort si utan i stället gjort så skulle det kanske blivit så att utvecklingen möjligen kunnat ta en annan riktning. Den sortens funderingar kan man väl ha men är väldigt mycket ett ganska faktalöst tyckande som naturligtvis inte är till någonstans nytta alls.
Krasst lyder alltså min fråga:
Spelar lokala förtroendevalda egentligen någon avgörande roll?
o.s.a via kommentarfunktionen nedan.
Den andra funderingen om vad man önskar och tänker på nationell nivå återkommer jag till i ett senare - kanske rentav nästa - inlägg vilket jag avser skriva första bästa feberfria dag - alltså inte nu.
Härligt att se att Dyträsk gör comeback! Där gick debattvågorna höga under kyrkorådsmötet i klassrummet på Ä-by fhsk. Vad hette nu våra partier? Sofia hette det ena, radikalfeministiskt om jag minns rätt.
Jaja, det intryck jag har fått från min anställningsförsamling (tyvärr inte bosättningsförsamling, men så är det nu ibland) är att din misstanke stämmer. Det spelar inte någon avgörande roll vilken partigrupp de förtroendevalda tillhör. De flesta av dem är människor som med någotsånärlig regelbundenhet bevistar församlingens gudstjänster och i största allmänhet deltar aktivt i församlingens liv. Ett representativt (eller åtminstone representerat) urval ur Kristi kropp i Norrfjärden. Och det tycks vara det som driver dem i deras engagemang som förtroendevalda. Tack gode Gud för det.
Därmed inte sagt att nomineringsgruppstillhörigheten är totalt betydelselös. Men känslan är inte att den har någon AVGÖRANDE betydelse.
Sannolikt har det inte SÅ stor betydelse om alternativen ändå finns inom de normalpolitiska ramarna. man behöver nog även räkna med lite mer udda röster om man ska se skillnad. Att se enskilda besluts betydelse för existensen av eller bristen på väcklese är nog svårt, men nog tror jag att den långsiktiga inriktningen påverkas.
