fjällvecka – 4
Jag är hemma efter en vecka i Björkliden. Inlägg med rubrik Fjällvecka samt en siffra skrevs där och då men publiceras i efterskott här och nu. Detta är det fjärde och det publiceras liksom de tre första måndagen 6 april.
Igår skrev jag om Jonas Gardells bok Om Jesus. Jag slutade mitt i mina funderingar men återupptar skrivandet nu - torsdag kväll 2 april. Jag hade hunnit till min fjärde mellanrubrik och fortsätter där.
4. Historisk Bibelsyn
Gardell ser Bibelns olika böcker, evangelier, brev etc som historiska dokument vart och ett från och av en viss tid och ett visst sammanhang - inte alltid lätt att kartlägga. Skrifterna har en viss eller vissa författare som avser att skriva något viktigt att läsas högt för en viss tänkt målgrupp eller användas på speciella sätt i speciella sammanhang.
Detta är en oerhört bra ansats, nödvändig för att söka förstå vad texterna betydde i sin början. Man kan säga att Gardell tar i när han gör detta. Jag gissar att det kan vara - säger kan vara - hans frikyrkliga bakgrund som gör att han med kraft driver tesen att evangelierna i Nya testamentet - i skriven form yngre än breven - inte är exakta objektiva historiska referat utan i stället litterärt utformade, tolkande och agiterande partsinlagor som driver en tro - evangelistens. Sett så är berättelsen inte bara berättelsen om Jesus där och när han agerade utan snarare ett vittnesbörd hur berättaren 30-40-50-60 år efteråt uppfattade saken färgad av hans person, målgrupp, senare erfarenheter, insikter i Gamla testamentets skrifter etc.
I detta gör Gardell oss en stor tjänst eftersom det i svensk hållning - både i kyrkor och hos ateister - finns en tanke att Bibeln på något sätt står ovanför tid och rum. Sedd så behöver den inte tolkas utan antingen sväljas - hos vissa kristna - eller ytligt ratas - hos ateister. Om denna "Koranisering" av Bibeln skulle jag kunna skriva massor men avstår nu.
Fast Gardell slår fast att evangelierna inte är exakt händelseåtergivande utan faktiskt anser dem som ganska otillförlitliga dokument när de talar om den historiske Jesus, så citerar han dem ofta och gärna - och då som tillförlitliga. Med det visar han sig i praktiken inte alls vara så Bibelliberal som han till en början preciserat sig som. Bra.
5. Nattstånden exegetik
För ett antal år sedan fördes i Svenska Dagbladet den så kallade Jesus-debatten. Den startade med att Pingströrelsens inofficielle nationelle ledare tillsammans med den katolske biskopen skrev en debattartikel som i mångt och mycket var en reaktion på Svenska kyrkans förre ärkebiskop K G Hammars privata uttalanden kring jungfrufödelse och annat. Många gav sig in i debatten* och en av dessa var den pensionerade biskopen och docenten i Nya testamentet Björn Fjärrstedt. Han berättade att han på 1960-talet haft Hammar som elev i Bibelvetenskap och att Hammar sedan dess inte verkar ha hängt med i Bibelvetenskapens forskningsresultat. Ordagrant beskrev Fjärrstedt därför Hammars resonemang som baserat på en nattstånden exegetik. Alltså Bibelvetenskap som är passé, ute, gammaldags och övergiven. Hopplöst inaktuell - typ.
Gardell intar samma grundhållning som Hammar!!
Han bygger sina resonemang på inaktuell forskning som faktiskt hör hemma på rullbandspelarens tid. Rimligen beror detta på ett val - men nu spekulerar jag - eftersom hans lista över litteratur han läst både innehåller förlegat material (R Bultman) och nyare (R E Brown). Det luriga i sammanhanget är nämligen att de senaste årens Bibelforskning i mångt och mycket nykommit fram till vad man skulle kunna kalla en äldre uppfattning av texterna och dess innehåll. Jag gissar därför att Gardell tror han är modern i sin Bibeltolkning. Dock är han nattstånden.
6. Förlegad polarisering
Läsaren märker här vilken skrivklåda jag uppbådar i detta ärende. Fler inlägg är att vänta.
PS: Väl hemkommen och åter nätansluten har jag surfat runt en del. Strax innan jag skulle lägga ut min några dagar gamla text hittade jag i tidningen Dagen en bra beskrivning av Gardells bok.
* K G Hammar drog sig dock snabbt ur debatten - något han ofta gjorde när han fick stryk.
Eftersom undertecknad lider av formlig skrivklåda på egen blogg som dock handlar om helt andra saker än Jonas Gardells syn på Jesus så finner jag dina kommentarer mycket intressanta efter att ha lusläst dem. Får se var du hamnar i slutändan. Samtidigt vore det roligt om andra präster med flera verkligen läste Gardells bok innan de kommenterade den.
Johnny
Lagom till stilla veckan bryter jag bloggfastan lite väl tidigt... Nå, en tanke: Kan det vara så att Gardell m.fl. stannar i "nattstånden" exeges eftersom det är lättare att få den att passa ihop med övrigt i ens verklighetsbild? Den "andra vågens historiske-Jesus-forskning" (enligt NT Wrights definition) har ju gjort mer eller mindre vad som helst av Jesus. Till skillnad från tredje vågen, som märkligt(?) nog återvänder till mycket av traditionens tankar.
Jag tror Pär har helt rätt.
