fjällvecka – 2


Jag är hemma efter en vecka i Björkliden. Inlägg med rubrik Fjällvecka samt en siffra skrevs där och då men publiceras i efterskott här och nu. Detta är det andra.

Idag - det är onsdagen den första april jag skriver - både blåste och snöade det. Vila från slalom och pister alltså. I stället vanlig skidåkning till rallarkyrkogården i Tornehamn. Bara för att vara ute. Bilden togs där vid en tillfällig glesning av molntäcket.


Fjällvistelsemagert att skriva om griper jag mig an med funderingar kring Gardells bok Om Jesus. Jag utlovade funderingar i förra inlägget och då boken kunde färdiggenomläsas i dag på förmiddagen kan väl kommentarerna skrivas nu. Dilemmat är dock under vilken kategori jag skall publicera det. Exe-get-en bräker är inte helt fel eftersom det är ganska mycket som exegetiskt - Bibelvetenskapligt - intresserad jag kommenterar boken. Predikaren 12:12 skulle också passa eftersom det är sammanhanget i vilket jag brukar kommentera böcker. Församling brukar innehålla funderingar kring kyrka och samfund och då det i kyrkliga sammanhang - mest fri-sådana* - som boken väckt uppseende skulle den sorteringsgruppen även kunna vara aktuell. Speciella resor täcker situationen när inläggen skrivs. Nåväl - det spelar egentligen ingen roll. Inlägget - eller inläggen - om Gardells bok syns ju i alla fall lika bra eller dåligt vad jag än väljer.


Boken är alltså läst och eftertänkt vill jag ge en del spontana reflexioner. Jag avstår från att plocka enskilda citat som guldkorn eller förkastelsevärd skit. Att göra så blir väldigt lätt en som-fan-läser-Bibeln-metod som jag upplever ytlig. Och enorm självcentrerad. Och inte sällan rejält osann. Och definitivt väldigt nära brott mot åttonde budet - särskilt när man spekulerar kring de motiv författaren kan antas ha. I stället väljer jag att lite omständigt beskriva Gardells bok under ett antal rubriker. Några i detta inlägg och andra i senare. Gissningsvis väver jag också in en del "eget" - jag brukar göra så.


1. Ett fenomen


Boken är i sig ett fenomen! På Akademinokhandeln i Uppsala såg jag i början av förra veckan en lastpall med exemplar vilket får mig att anta att bokhandeln räknar med en försäljningssuccé. Boken är utgiven på ett "världsligt" förlag känt för att hålla kvalitet och inte ge ut vad eller vem som helst. Liksom den tidigare Om Gud kommer boken att välta kiosken. Välter den redan faktiskt. Och får massa uppmärksamhet i TV, Aftonblad och annan press, i radio och pratsoffor.

Ämnet är tydligen intressant. Liksom författaren. Och för människornas - de många läsarnas skull - blir det viktigt att kyrkor och samfund reagerar begåvat. O-så-fantastiskt-för-nu-kommer-en-ny-bok-av-den-fantastiske-Gardell är lika ytligt som att ropa He-jär-så-mötje-falit-å-he-jär-så-mötje-bedrövLit. Boken har nämligen både förtjänster och fel.


2. Gediget arbete


Längst bak i boken beskriver Gardell sin arbetsmetod. Han är författare, inte forskare, och har därför inhämtat massor från andra mer kunniga än honom själv. Och så listar han en massa böcker. Av blandat slag. Förutom Bibeln själv både bibelvetenskapliga verk och annan teologisk litteratur. Mycket av vad han läst finns i min bokhylla. Men inte allt. En del - oberoende av att Gardell läst dem - på väg till hyllan men har inte hunnit dit än. Och så har hyllan sådant han inte har. Kanske ännu.

Hursomhelst klår han många i belästhet. Jag gissar att om han tentat materialet hade han nog kommit till universitetsnivån teologie magister**. Nu behöver belästhet inte betyda att han har rätt. Men det betyder att han inte är en ytlig slarver utan vet en hel del om det han pratar om. Han har gjort ett gediget arbete.


3. Ärlig intention


Gardell läser, tänker, resonerar och skriver utifrån en egen agenda och avsikt. Han möter berättelserna om Jesus med sina egna erfarenheter och sin egen brottning. Och han hymlar inte med det.

Att inte hymla med sin utgångspunkt eller sin synvinkel är lika föredömligt som det är viktigt. En förkunnare eller en författare präglar alltid det han eller hon förkunnar och författar. Så är det när jag talar och/eller skriver, när Gardell gör det och när evangelisten Lukas gjorde det. Det är inget anmärkningsvärt utan i stället den väg Gud valt att kommunicera med sin mänsklighet att verka i, med, genom och under mänskliga redskap. Om det vittnar om att Gud har gott omdöme är en annan fråga. Att Gud gör så är självklart. Profeter och apostlar visar detta. Jesus som människobliven Gud visar detta.

Och som sagt: Jonas Gardell är hederlig i detta. Och öppen både med hur han positivt präglats av sin baptistiska uppväxt, sin homosexuella läggning, händelser i livet, brottningar, övergrepp etc gjort med honom.


4. Historisk Bibelsyn


Ett blogginlägg blir oläsligt om det är för långt.  Därför kapar jag mitt Gardell-inlägg här men kommer att fortsätta i fler inlägg som publiceras de närmaste dagarna.



*  Inte minst på Pastorsbloggen för Kustkyrkan i Jävre, härintill länkad som Simon Jonsson.

**  Att han nu är teologie hedersdoktor i Lund är sedan en annan sak. Det gör att han i någon slags akademisk hackordning ligger "ovanför" både kandidat-, magister- och licentiatnivå - något jag för länge sedan kommenterat i ett tidigare inlägg.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0