mmm – mulliga medelålders män
VARNING!
Detta är ett långt inlägg.
VARNING!
Idag under eftermiddagen såg jag via webben TV-programmet Eftersnack - norrbottensversionen - från igår kväll. Programmet bestod i ett samtal mellan programledaren och tre företrädare för Svenska kyrkan. Samtalsämnet var de kvinnliga prästernas situation - eller nåt åt det hållet. Innan jag vidare kommenterar det vämjeliga hyckleriet jag med stigande häpnad fick höra vill jag fastslå en viktig sak. Som brukligt i dylika sammanhang säger jag det också tre gånger så att den mest misstänksamme inte frestas att ta miste:
Jag accepterar ordningen med kvinnliga präster!
Jag accepterar ordningen med kvinnliga präster!!
Jag accepterar ordningen med kvinnliga präster!!!
Nu tillbaka till programmet med dess vämjeliga pinsamheter.
Programledaren hade i sin panel en höna och två tuppar. Hönan har sin gärning som stiftsadjunkt, alltså uppdrag på regional nivå, med huvudinriktning på rekrytering till och coachning av blivande präster. Den ena tuppen är Domprost, alltså kyrkoherde i Domkyrkoförsamlingen och biskopens handgångne man med uppdrag på stiftsnivå. Den andre tuppen var socialdemokratisk förtroendevald och vice ordförande i stiftsstyrelsen där biskopen är självskriven ordförande - därmed rejält högt uppkliven tupp på den kyrkliga gödselstacken.
Vad fick jag höra?
Jo, först och inledningsvis ett smärre anförande av stiftsadjunkten. Hon redogjorde för hur hon under sin relativt korta tid som församlingspräst i en namngiven församling upplevde det besvärande att inte alla präster i sagda församling helt och fullt samverkade med henne i alla stycken. Dessutom nämnde hon att församlingsbor - okänt i vilken omfattning - uttryckt bestörtning över att de inte vetat att deras barn blivit döpta av vad som brukar kallas en kvinnoprästmotståndare.
Nu behöver man inte vara någon kyrklig Einstein för att räkna ut vem - eller möjligen vilka - fysiska personer hon egentligen pratade om. Församlingen var ju nämnd och tidsspannet stiftsadjunkten tjänat där ingen omöjlighet att veta. Saken må vara hur sann som helst och inga namn nämndes men jag tycker det är en vämjelig nedrighet att så peka ut en - kanske två - lätt identifierbar(a) kollega/kollegor i TV. Särskilt som dessa inte var närvarande. Lågvatten!! Men inte lägst. Att sedan insinuera - liksom i kvällens Nordnytt - att de samverkansavstående prästerna därmed tillskansar sig lindrigare tjänstgöring är gement. Skulle så vara behöver den församlingens anställda och förtroendevalda ledarskap flås med en slö skridsko. Eller i vart fall formellt anmälas. Vad jag vet har inte det skett. Att panelhönan på ett svepande sätt näst intill anklagade andra för lättja är att dyka djupt. Riktigt djupt.
Dock: Tupparna dök djupare.
Den första tuppen, Domprosten, vilkens engagemang för jämlikhet mellan könen är gediget och ingen anledning att ifrågasätta, framstod som en ivrig och pålitlig kvinnoprästmotståndar-motståndare som menade att 50 år är en alldeles för lång tid för kyrkan att ha brottats med "problemet". På programledarens fråga vad han då gör för att komma till rätta med de så kallade motståndarna beskrev han sig som en som pratar i frågan. Detta tycker jag är märkligt.
Som domprost är han nämligen ledamot i Domkapitlet som är den instans som påkragar och avkragar präster. Skulle "motståndarna" vara det stora djupa trovärdighetsproblemet i kyrkan borde väl den lämpligt placerade och i saken engagerade domprosten agera i kapitlet och verka för att nejsägarna skall anses som så skadliga att de borde avkragas, alltså skiljas från prästämbetet, och lösas ut med låt oss säga tre årslöner. Mig veterligt har han inte väckt sådana förslag. När han således inte verkat för en förändring med de möjligheter han har tycker jag hans snack blir ihåligt. Har man inte gjort det man kan har man inte gjort någonting - egentligen. Mer än att ha dykt djupt fast man är en tupp högt uppe på gödselstacken.
En vettig och viktig sak han sa (liksom också stiftsadjunkten) är att det inte bara är en kyrkofråga utan ett generellt drag i samhället att ledning utövas av medelålders mulliga män som i passivitet, genom att inte ge utrymme, håller tillbaka kvinnor. Denna MMM-faktor spökar då också i kyrkan till de kvinnliga prästernas nackdel. Att han själv i den inflytandeposition han sökt och fått inte agerat hårdare gör väl egentligen honom till en klockren MMM-are - typ.
Och så till den andra tuppen - stiftspolitikern. Han var, liksom de andra, fast övertygad om att ett icke totalt eliminerat ifrågasättande av kvinnliga präster är kyrkans stora problem. Så är det också med hans parti (nomineringsgrupp heter det i kyrkan) som i sista kyrkovalet gick till val på parollen Kör ut kvinnoprästmotståndarna ur kyrkan eller något liknande. Med det i ryggen har han som en av stiftets ledande socialdemokratiska kyrkliga förtroendevalda suttit på sina mandat och poster och därifrån faktiskt kunnat verka för att genomföra det program han gick till val på - om han velat göra något i stället för att bara prata.
I den namngivna församlingen har dessutom hans partikamrater - om jag är rätt underrättad - majoritet vilket innebär att de hade kunnat inskrida mot problemen och gått in för att lösa ut "motståndaren/motståndarna" - om de menat allvar med sin politik. Mig veterligt har inga sådana initiativ tagits lokalt. Förtroendetuppen ifråga har inte heller i sin stiftsledande position vare sig i parti eller stiftsförvaltning tagit initiativ till att "röka ut motståndarna".* Politiksnack utan åtgärder är också MMM-fasoner - även om han inte är en speciellt mullig tupp.
Sist upprepar jag min triad från inläggets början:
Jag accepterar ordningen med kvinnliga präster!
Jag accepterar ordningen med kvinnliga präster!!
Jag accepterar ordningen med kvinnliga präster!!!
Dock tillhör jag inte dem som tycker att de som har invändningar mot ordningen skall avlägsnas ur kyrkan. Jag ser dem inte heller som kyrkans största problem. Inte ens ett stort. De är så få och finns inte i några maktpositioner. Stenar i skon? - Yes!! Stötesten som sabbar allt? - Nej!!
Det som är kyrkans stora problem är MMM-snackare som låtsas. Och som från sina maktlägen skyller ifrån sig på ett fåtal i underställda befattningar som de tycker är lämpliga - och innerst inne verkar anse nödvändiga att behålla - som syndabockar i en kyrka som under MMM-arnas ledarskap alltmer sekulariseras och tappar både bekännelse och folklighet. Vämjeligt är vad det är!!
* Hade så skett hade jag vetat det eftersom jag själv är förtroendevald för samma parti men i en annan församling.
Hej Stig!
Har länge tänkt skriva en uppskattande kommentar om din blogg. Nu kunde jag inte hålla mig längre. Jag var naturligtvis tvungen att se Existens på svt.se/play. Typiskt där var att se att man inte lämnar utrymme för "motståndarnas" inställning att ämbetssynen, för dem, är en trosfråga, inte en ordnings/diskrimineringsfråga. Så länge man behåller den "trosdiskriminerande" uppfattningen kommer man naturligtvis ingen vart i samtalen med "motståndarna". När har en demokratisk organisation fått rätt att bestämma vad som är tro för en enskild individ? Hur ska man tolka att åtminstone en MMM i programmet framhåller att man måste ge plats för kvinnorna i kyrkan, men inte ett ord om att ge Jesus och Bibeln utrymme.
Det blev inte så mycket av uppskattande ord, men kommentaren är redan för lång, så jag får väl skriva senare. :)
Och jag som blev tillfrågad om att vara med i programmet Eftersnack, men blev tvungen avböja pga närvaro vid Kyrkomötet i Uppsala. Det hade varit roligt att vara med.
Gamle kamrat!
Varför ropar du högt sex gånger att du accepterar ordningen med kvinnliga präster? Vem försöker du övertyga? Jag börjar tro att du försöker övertyga dig själv. Det gör mig snarast mindre övertygad!
Tobbe!
Min 6-faldiga deklaration är ett ironiskt sätt att täppa till munnen på dem för vilka också uttalad förståelse för minoritetsens ståndpunkt samt åsikten att också minoritetens - din - uppfattning skall kunna finnas blir en anledning till misstro, ifrågasättande och avståndstaganden. Jag kommer att beröra frågan i ett nära kommande inlägg - sedan jag druckit kaffe.
Ser jag fram emot.
Hej Stig!
Vilket inlägg!!! Ett av de mest osakliga jag sett. Men jag anar att du bara är ute efter att provosera. Som vanligt?! Eller ville du något seriöst? Det framgår dock inte i så fall. Hälsn. tuppen Peder /domprost
Så fort någon försvarar "the bad guys", dvs vi, både "guys and girls" som inte tror på ordningen med kvinnliga präster och som är en minoritet som inte längre är välkommen i den "öppna, demokratiska, folkkyrkan", ja då är det tydligen "osakligt".
Tack Stig Strömbergsson.
....men vi får nog sätta igång och be för så snäva och okunniga personer.
Läste om en kvinnlig präst, som avfärdade alla gamla kyrkofäder med en klackspark, som gamla träbockar!!!! Sanslöst!
Ödmjukhet damer!
Och ödmjukhet alla andra som skriver här.
Hoppsan!! Just hemkommen från Uppsala ser jag tisdag 30/9 7.55 att många kommenterat på min blogg. Bloggens kommentarfunktion - liksom bloggar i sig - är likt panelsamtal i programmet Eftersnack ett trubbigt debattforum. Åsikter, inlägg etc blir snuttifierat.
Givetvis - nu kommenterar jag Peders kommentar - kan inlägget uppfattas både osakligt och provokativt. O- eller halvsakligt på grund av det begränsade omfånget - tar 4 minuter att läsa _ och prococerande om man anser att en blogg som läses av 35 personer är ett starkt provokationsmedel jämfört med till exempel ett regionalt TV-program.
Jag står i mitt späda sammanhang ändå för min mening att om man önskar en förändring och inte verkar för förändringen med de möjligheter man har blir ens snack ihåligt. Därför anser jag att både stiftsledning och nomineringsgrupper ska se till att deras ord och handlingar kommer i samklang. Vill man göra sig av med det ½-dussin "motståndare" stiftet hyser bör man göra det. Regelverket finns och det bör inte bli alltför dyrt. Vill man inte gå bröstgänges mot dem bör man för anständighetens skull inte framhålle dem som trovärdighetsproblemet nummer ett utan snarare säga typ: "Jo, de finns. De är en sten i skon men inte mer. Ingen nyrekrytering sker. Kyrkan 'sköter' ut dem (inte skjuter ut dem) tills de går i pension".
Antingen - Eller är vad jag förespråkar från de män som har makten. Inte mer.
http://www.ot.fi/story.aspx?storyID=28089
