begadkefat
Detta inlägg skrevs sent lördag kväll, publicerades söndag eftermiddag.
I den goda boken säger Jesus på ett ställe något om att när man satt sin hand till plogen skall man inte se sig om. Meningen torde vara att när man påbörjar något skall man se till att avsluta det. Givetvis talar han inte om trivialiteter som garagestädning eller att försöka sluta röka. Det han säger handlar om att vara en lärjunge, att sätta tro till honom och följa i hans fotspår.
Ändå kan detta att sätta sin hand till plogen och då inte se sig om vara en halvkäck devis i många av livets skiften och projekt. Spränga broarna bakom sig eller bränna sina skepp är andra metaforer för samma sak - bra sådana, om än inte plockade ur den goda boken.
Att berätta något är att bränna broar och spränga skepp om man nu blandar bilderna. Att avstå från att berätta är att inte avslöja att man börjar plöja. Så nu skall jag berätta, göra ett sensationellt avslöjande och riskera läsekretsens bekymrade huvudskakningar.
Jag har börjat (om) att läsa hebreiska.
Putsar läsaren glasögonen märker denne att texten inte förändras. Det står fortfarande:
Jag har börjat (om) att läsa hebreiska.
Det handlar om 30 poäng. Motsvarande 20 "gamla". Vid Göteborgs universitet. På ½-fart. Eller kvarts. Eller något mitt emellan. Och på distans. Med IT-stöd.
Så nu var det sagt. Plogen är i jorden, skeppen brinner och ingen återvändo finnes.
Men det är faktiskt inte så tokigt. Jag märker när jag håller på att det jag lärde mig i unga år och som jag trott var helt glömt liksom pyser upp likt en 35 år gammal sur uppstötning. Jag känner igen bokstäverna. Och kan uttala ord även om det "rätta uttalet" på de CD-skivor som hör till läromedlet inte är helt lik "Uppsala-dialekten" för länge sedan. Och jag känner igen grammatiktermer som nominalsatser, dages forte, laryngaler och andra finurligheter.
Men vägen läromedlet tar är annorlunda. Nu börjas det inte med att lära sig böja verbet qtl - qatal* med vokaler - efter alla konstens regler. I stället går man in i språket via namn och låneord och söker trycka in grammatiken den vägen. Annorlunda pedagogik** alltså. Inte helt fel. Med både lärobok och övningsbok.
Och så var det sagt - om nu någon var intresserad.
Och under kategorin Studier.
* Böjningsverbet qatal blir i svensk översättning döda och lära in det var mördande jobbigt.
** När jag läste grekiska i tidernas gryning var böjningsverbet uppfostrar - paideo skrivet med våra bokstäver. Pedagogik kommer ur det ordet.
Gillade inte Nava Bergmans pedagogik. Så har jag lyckats förtränga det mesta av qatal, qatalti osv också. Var utanför synagogan i Berlin igår. Försökte läsa en text på väggen (på hebreiska alltså) och konstaterad besviket att jag nog måste börja fräscha upp det hela, så jag åtminstone kan återgå till att kunna uttala orden. Oavsett vilken dialekt det råkar bli. Tilläggas bör också att orden (förstås) saknade vokalisering.
Det skulle sannerligen vara intressant att lära sig hebreiska!
Du. Är inte en laryngal något fonetiskt snarare än grammatiskt?
Visst Katarina!
Men det står om det i grammatikboken - besservisser!!
