predik-o-turer
Detta inlägg författades med ordbehandlingsprogrammet Word som redskap tidigt om lördagskvällen. På grund av andra familjemedlemmars internettande kom jag inte åt nätet innan midnatt men passar ändå innan jag godnattar mig själv på att publicera aktstycket. Läsaren får därigenom något nytt att begrunda vid första titt söndag efter gudstjänsttid - som givetvis prioriteras framför boggande. Eller?
Bilden? Allt förklaras i slutet.
I förra inlägget aviserade jag funderingar kring de predikoturer som veckligen införs i lokalpressen. I den tidning jag prenumererar på täcker dessa drygt en helsida eller närmare bestämt 23452 kvadratkilometer - ett område lika stort som Nilens delta eller tre Vatnajökull. Befolkningstalet är radikalt lägre än i Nildeltat men ändå högre än på Islands största glaciär tre gånger om. Det är sju församlingar i fyra kommuner som det handlar om. Älvsby, Arjeplogs och Arvidsjaurs församlingar motsvarar kommunen till ytan medan Piteå kommun hyser fyra församlingar: Landsförsamlingen, Stadsförsamlingen, Hortlax och Norrfjärden. Det är dessa kyrkoförsamlingar med näraliggande frikyrklighet och andra rörelser som med sin verksamhet fyller en predikoturssida i det lokala världsbladet.
Givetvis läser jag inte alltid alla predikoturer. Jag brukar nöja mig med Älvsbyn. Men idag valde jag att titta igenom det hela i avsikten att kolla hur tillgängligt det är för människor som önskar åminna Jesu död med att fira nattvard - eller mässa som det numera allt oftare helt riktigt benämns. Då jag själv anser jag mig vara världens mitt kollade jag givetvis hemorten först.
- Älvsby kyrka: Högmässogudstjänst - alltså inte mässa.
- EFS - inomkyrklig (nåja) rörelse - i Älvsbyn: Gudstjänst - alltså inte mässa.
- Vidsels kyrka 3,5 mil bort: Ingen gudstjänst denna helg.
- EFS i Vidsel 18.00: Sinnesrogudstjänst - alltså inte mässa.
- Vistträsks Missionshus 2 mil bort och 16.00: Gudstjänst - läsaren fattar: inte mässa.
Således: I Älvsby församling dukas inte någonstans Herrens bord denna helg!!
Vill jag då gå i mässa måste jag alltså resa. Därför blickar jag utåt. Söderut. Mot kusten.
- I Piteå Landsförsamling firas i morgon i svenskkyrklig regi tre gudstjänster varav nattvardsbordet dukas i en av dessa i en mindre distriktskyrka. EFS i samma områden firar två nattvardslösa gudstjänster.
- I Piteå Stadsförsamling och där intill liggande EFS blir det också två - bägge mäss-missar.
- I Hortlax med byar klarar kyrkan och EFS av att fira sammantaget sju gudstjänster - alla utan.
- Norrfjärden till sist firar Söndagsmässa - wow! - i en av sina kyrkor 18.00.
- Inåt landet firas i Arvidsjaurs församling två gudstjänster flera mil från varandra - nattvard saknas.
- Ännu längre väst-nord-väst-vart är det i Arjeplogs kyrka faktiskt Högmässa klockan 11.
Detta blir samantaget 22 gudstjänster i Svenska kyrkan inräknat EFS. I endast tre av dessa - två smärre sammanhang utanför Piteå och en huvudgudstjänst nästan i Norge - förkunnas Herrens död på det sätt som sker när man bryter brödet (1 Kor 11:26).
Är det så det är tänkt? Är det verkligen tänkt att om folk vill gå i mässa måste de köra en massa.
Eller måsta missa mässa. Och så tappa en massa. Rentav självaste massan.
Eller är det jag som har mossa i mössan? Typ.I Norrfjärden firar vi i regel alltid mässa i minst en av kyrkorna. I regel då högmässa i Norrfjärden och Söndagsmässa i Rosvik. Det är intressant att se vilka människor som dyker upp när vi firar högmässa - en del har kört en massa. Och för vissa tycks närvaron bero på vilket kön det är på huvudcelebranten. Också intressant. Om 45 min firar vi dock gudstjänst med möjlighet till personlig förbön, och dessutom dop av komministerns yngste tillika tredje son. P.adj. kommer blott att deltaga som vilken församlingsbo som helst.
Men jag noterar att du använder statistiken på ett medvetet sätt, eftersom du blandar in ett (nåja) inomkyrkligt EFS - där man väl i sin verksamhet aldrig prioriterat ett högfrekvent "mässande" särskilt högt.
Det var jag som skrev :)
Kanske dags att skaffa trådlöst? Har man dessutom en bärbar som jag, kan man sitta i sängen eller i hängmattan och internetta. Eller läsa tidnigarna vid frukostbordet...
Allt bygger på vad man har för referensramar.
När jag var barn och ungdom besökte vi bönhuset, 2 km hemifrån, nästan varje söndag kl. 15. Ibland, mer sällan gick vi i kyrkan kl. 11. Den var en dryg mil bort, dessutom. De gånger vi var i kyrkan var det nattvard kanske varannan gång. Alltså blev det en mycket speciell högtidlig (festlig) stäming inombords. Nattvarden tog man första gången vid konfirmationen.
Jag mässpendlade en hel del under min tid med bil i Norrbotten. Många gånger blev det Sävast och Luleå, sällan Piteå... Det är minst sagt udda. I Skåne är man lite bortskämd: jag tycker att ett kryptokatolskt ställe som Laurentii firar alldeles för sällan när man faktiskt bara firar mässa 4 ggr/veckan!
Visst ligger det något ögonbrynshöjande i din korrekta iakttagelse...
och vad tänker ssu och svbg som ju båda faktiskt arbetar i kontraktet göra åt saken ?
Jag (som också jobbar i kontraktet) läste något citat nyligen från JP2... (inte Jurassic Park 2, utan förre påven). Typ: Varje sann väckelse har börjat med att människor har återvänt till eukaristins mysterium. Men nu citerar jag väldigt fritt ur mitt för tillfället dåliga minne.
Just det... är det inte mässa på söndag hos oss kan man oftast gå på tisdagkväll här eller onsdagmorgon inne i stan. Här är det ordning minsann.
Jag kan inget göra, däremot kyrkoherden som lägger upp planerna. Men när vi slår ihop "piteastadsforsamling.nu" och "pitealandsforsamling.sen" så kommer det väl att bli en genomtänkt samplanering så att det alterneras med mässa i respektive huvudkyrka. Antar jag. Förutsätter jag. Hoppas jag.
"Vad tänker ssu göra åt saken?" Jag tänker precis som SvBG: planeringen sköter kyrkoherden. Men om det låter fegt kan jag fortsätta att tänka - tänk om jag inte vill göra någonting åt saken? Vi firar normalt mässa varannan söndag i Älvsbyn och varje torsdag. Tänk om jag skulle säga att jag tänker att det räcker? Vi skulle väl i så fall inte vara överens i sakfrågan, bloggägaren och jag. Men ändå - tänk om?
Mässor på torsdagar eller andra gånger under veckan är helt OK. Men är det ett argument för att inte fira mässa på söndagar? Egentligen?
Förtydligande svar till Ann o nym som efterlyst det på min blogg, (men det hör bättre hemma här): Svar: Ja! För min del räcker det med mässa varannan söndag. Varför? Därför att jag gärna alternerar högmässa med söndagsgudstjänst för att få en bredd i gudstjänstutbudet, allt för att nå fler gudstjänstbesökare. Detta vill jag gärna komplettera med veckomässa, men det har jag inte fått gehör för i arbetslaget. Inte om söndagsgudstjänst heller, för den delen.
