distinkt Gud & panik av moral
På den invidstående bilden är det en förargad läsare man ser. När jag använder bilden är det oftast något läst i tidning eller i tidningars webb-upplaga som irriterat mig och detta gör att bilden så att säga stämmer in. Idag stämmer inte bilden. Jag är på ganska gott humör.
Så är det till exempel Owe Wikströms krönika i tidningen Dagen som gör mig glad. Jag är ingalunda så musikkunnig eller musikfördjupad som krönikören men den bakomliggande teologin han redogör för gillar jag skarpt Ta bara denna helt underbara, självklara men ofta osagda sanning: Gud har valt ett speciellt sätt att göra sig känd genom sin Son. Det är en personligt distinkt Gud som gjort sin kärlek känd och ger evighet som gåva.
Glad och fundersam blev jag av annat läsande för en tid sedan. Glad för att ett gäng läkare och annan vårdpersonal skrev en debattartikel i DN och i den, utifrån de kliniska erfarenheter de gjort, lyfter frågan om det inte som ett tillägg till kondomer skulle vara möjligt att begränsa könssjukdomssmittspridningsökningen - härligt långt ord - med metoden att inte ha så många sexualpartners per tidsenhet. Åsikten är i princip både glädjande, vettig och intressant men verkar så in i bänken känslig. Dömer man av bloggkommenterandet har doktorerna verkligen bajsat i det blå skåpet. Man talar om moralpanik, Jesusfascister mm. Och funderingen kommer: Varför väcks sådan panik av tankar på moral?
Solen lyser idag. Det var länge sedan.
