stigstrombergsson

Under rubriken OAS-bidrag publicerar jag mina skrivna manus till tre seminarier och kanske ett par beredelseord och en predikan. Publiceringen sker i efterskott och gäller som sagt manus. Vad det blev är en annan sak. Muntligt i en liten grupp följer jag inte alltid manus. Utvikningar sker. Nyfikna själplågare kan erhålla seminarierna på CD via www.oasrorelsen.se - vad det nu skulle vara bra för.

---

APG 2:42 del 1: "Den kristna gemenskapen på dopets grund".

Detta är det första seminariepasset i en serie. Tanken är att vi här skall kunna byta tankar kring hur de första kristnas gemenskap formades och fungerade.

Denna första dryga timme - som man kan delta i utan att måsta delta i resten av serien - fokuserar vi på grunden för gemenskapen - Dopet.

Nästa timme - efter kaffet - handlar det om apostlarnas undervisning - alltså Ordet - och man kan vara med även om man "missat" första passet.

I morgon är det Bordet - alltså Nattvarden - som är på tapeten första seminariepasset.

Det andra passet i morgon handlar om de första kristnas böner och leds av Anna-Greta Norén.

Den inbördes hjälpen - alltså diakonin hos de första kristna - hoppar vi över. Detta inte för att det är oviktigt. Tvärtom!! Den aspekten, alltså solidariteten med fattiga och marginaliserade är så viktig att den förtjänar mer än en dryg timme. Den borde få ett eget OAS-möte.

Vidare avser jag inte att prata hela tiden alldeles ensam och alldeles själv. Det är inte så att jag inte skulle kunna göra så men alltsammans blir bättre om vi kan ha någon form av dialog eller samtal. Det är ju ni som valt seminariet och som nog önskar få ut något av det och därför är era tankar, funderingar och frågor viktiga.
Avbryt därför ogenerat!! Protestera, komplettera, diskutera. Jag håller samman det hela och försöker bidra med det jag tänkt och kanske kan bidra med.

"...på dopets grund" är alltså rubriken för detta pass. Utifrån Apg 2:42.

Vad är läget? Vad har hänt? Vad har Lukas - författaren - berättat?? [Spåna]

• Petrus har berättat om Jesus.
• Människor har av hans berättelse frågat vad de skall göra.
• Petrus visade vägen - läs Apg 2:38-39.
• Folk gick den - vers 41.
• De som innan var lärjungar + inemot 3000.

I en folkhop på 3000 känner inte alla alla! Alla vet inte ens vem alla är!

I en folkhop på 3000 - och fler ansluter sig innan kapitlet är slut - finns olikheter. I kapitel 6 syns ett exempel på olikhet vad gäller språk och kultur, troligen också teologi.

Gemenskapen hos så många kan praktiskt inte bygga närhetskänsla, att man socialt känner varandra och är bekanta, att man tänker lika, upplevt lika. Eller är släkt och vänner. Gemenskapen måste ha, och hade, en annan grund.

Grunden vad som stod i vers 41: tog till sig Petrus ord och lät döpa sig och fick så förlåtelse för sina synder och den heliga anden som gåva - tillsammans med sina barn.

[Ordet är nu fritt!! Kommentarer, frågor, tankar??]

Dopet - grunden för de första kristnas gemenskap - har alltså att göra med omvändelsesvar (tog till sig), förlåtelse, Anden och Barnen.

Vi tar det i tur och ordning.

Omvändelsesvar. Petrus hade uppmanat till omvändelse, nystart, vägval. Givetvis var han inte först med att göra detta. Jesus hade gjort på samma sätt - Markus 1:15. Eller Lukas 4:14 om vi skall vara kvar hos samme Bibelboksförfattare. Och innan Jesus hade Johannes Döparen låtit på samma sätt - Lukas kapitel 3 - och mycket tyder på att hans omvändelseförkunnelse var känd av fler än som kände till Jesus. Folk från Jerusalem hade nämligen strömmat ut till Johannes för att höra honom och låta sina liv genom dop få en ny start i förlåtelse. Att byta riktning, göra en ny start, sätta tro till ord omvändelse förknippades med dop hos de första kristna.

Förlåtelse. Förlåtelsen ges alltså genom dopet - att döma av Petrus ord. Förlåtelsen hade getts redan genom Johannes Döparens dop så i det avseendet är dessa dop lika. Liksom de dopen liknar det dop man döptes med när man som icke-jude upptogs i den judiska folkförsamlingen - proselytdopet. Eller de reningsceremonier som judarna praktiserade för att ges förlåtelse. Eller dopen - flera - hos den judiska trosriktningen Essener som var samtida med Jesus och den första församlingen.

Att dopet gör och ger förlåtelse ser Jerusalemsborna därför som något naturligt och självklart. Vilket det också är hos de första kristna. Det ser vi av Paulusbrevens dopresonemang i till exempel Romarbrevet kapitel 6 som talar om att dopet förenar med Kristus och Titusbrevet kapitel 3 där Paulus talar om ett bad som räddar /frälser/, återföder och förnyar genom den helige Ande.

Anden. Här skiljer sig det kristna dopet från Johannes Döparens dop!! Petrus säger ju att de som skall döpas kommer att få Anden - något Johannes uttryckligen säger att hans dop inte ger. Så inte heller proselytdopet eller olika reningsceremonier. Titusbrevstanken jag nyss nämnde talar också om att Anden agerar i dopet - återföder, förnyar.

Återfödelse brukar vi ofta förknippa med reinkarnation, att man återföds gång på gång. Det är inte tanken här. Pånyttfödelse, födas på nytt, födas ovanifrån är vad det handlar om. Mer om in-karnation alltså. Att Kristus genom Anden tar boplats i människan. Att människan för del av Gud.

I Johannesevangeliet - som är yngre än Apostlagärningarna och skrivet ungefär 60 år efter den första församlingen som det berättas om i Apg 2:42 - står det i tredje kapitlet om att födas på nytt genom vatten och Ande - ord och tankegångar som alltså hör ihop med och handlar om Dopet, grunden för det kristna livet och den kristna gemenskapen.

Barnen. ...er gäller löftet, er och era barn... sa Petrus. Och inte tänkte han på kommande släktled. De första kristna där detta skrevs väntade sig ju Jesu återkomst i sin egen livstid. Alltså måste barn betyda era barn, knattingarna ni håller i handen, har på axlarna, bär på. Och de barn ni ikväll kommer att göra när ni kommit hem och mörkret fallit. De barn som hör till ert hus(håll).

Summering:

Det som berörts är viktigt att hålla fast vi i vår tid där många olika saker på ett felaktigt sätt görs till grund för kristen gemenskap. Det kan vara sådant som att man tycker lika, har samma erfarenheter, känner varandra, har bra personkemi, upplever saker likadant, delar åsikter, vanor och traditioner. Allt möjligt alltså!

För de första och alla kristnas gemenskap var och är Dopet grunden. Dopet som har att göra med

• omvändelsesvar - de tog till sig budskapet i tro,
• förlåtelsen - som man sedan fortlever i genom daglig omvändelse, bekännelse och tro
• Anden/Gud - som gör dopet och ges i dopet
• barnen - som vuxnas medfrälsta och medkristna .

[Ordet är fritt!! Kommentarer, frågor, tankar??]