kyrkohistorisk nöjesläsning

För många år sedan, under studietiden i Uppsala, läste jag 20 poäng - motsvarar dagens Bolonga-anpassade 30 poäng - i kyrkohistoria. Detta tog sammantaget en termin även omjag vill minnas att jag spred det på två halva terminer. Kurslitteratur var bland annat två tegelstenar och ett betongblock benämnda Kyrkohistoria 1-3 författad av professorerna Torben Christensen och Sven Göransson. Det rörde sig om ett översiktsverk på ungefär 450+450+780 sidor växelvis på svenska och danska utgivet under början av 1970-talet. Mastigt!!

Nu har bokförlaget Artos i Skellefteå levererat en mer lätthanterlig och dessutom mer aktuell kyrkohistoria iochmed att man gett ut boken Kyrkans tjugo sekel av Carl Henrik Martling. Från baksidestexten på den knappt 450 sidor tjock boken kan följande återges:

De första seklerna av den kristna kyrkans historia präglas av spänning, splittring och spridning. Under hårt motstånd växte kyrkan och spred sig med mirakulös snabbhet runt Medelhavet. Samtidigt växte den interna splittringen genom uppkomsten av en rad gnostiska och andra kätterska samfund. De följande seklerna följer samma linjer. Kejsar Konstantin skapar statskyrkan och därmed en ny spänning mellan kejsarkyrka och påvekyrka, som öppnar dörren till splittringen i östkyrka och västkyrka. Den inre spänningen fortsätter och får sina första utbrott i en rad evangeliska väckelser och exploderar vid medeltidens slut i en dramatisk reformation. De senaste seklerna låter oss följa de gamla huvudlinjerna genom ortodoxi, pietism, upplysningstid och växande sekularisering fram till vår egen tid. Den ekumeniska rörelsen börjar böja samman de urgamla utvecklingslinjerna med en ny enhet som mål. Kyrkans tredje millennium öppnar dörrarna mot en framtid, som kan bli alldeles annorlunda.


I Kyrkans tjugo sekel låter oss Carl Henrik Martling följa denna dramatiska utveckling i en komprimerad och faktarik men samtidigt lättläst översikt över kyrkans två millennier. Den som vill förstå sammanhangen och veta mer om detaljerna har fått en rik källa att ösa ur.

Jag kan bara instämma i de tre sista radernas beskrivning och undrar om boken inte skulle kunna fungera som kurslitteratur vid Svenska kyrkans grundkurs. Gissningsvis är den för omfattade men inget hindrar ju att man i en kurs använder viss litteratur bara till en del.

Kompletterad med Kyrkligt documentarium  får läsaren ta del av dokument och urkunder från den kristna kyrkans olika epoker och den vetgirige - som inte måste vara teolog, bara intresserad - ges mycket intressant att bita i.

Den volymen är på drygt 450 sidor och inte aktuell för grundkursens arma elever - men deras lärare kan ha ett exemplar att plocka material ur för att upprätthålla illussionen av att vara gräsligt påläst.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0