stigstrombergsson

Älvsby folkhögskola har Svenska kyrkan som huvudman. I olika samman-hang får denna skola möjlighet att samverka med personer och organisationer kring kortare eller längre kurser, kulturarrangemang och annat. Härförleden kom en dialog - god sådan - med en framväxande samverkanspartner - också en god sådan - att frammana tankar som landat i detta inläggs finurliga rubrik och bildsättning*.

Till att börja med är det jag som vankar - går långsamt med tunga steg. Och detta utifrån en beskrivning människor ibland ger av Svenska kyrkan och som speciellt aktualiserats i dagarna. Bilden är ungefär: ... åsikter finns inom Svenska kyrkan idag där det inte är helt teologiskt korrekt att säga att Jesus är enda vägen till Gud, att prata om synd, försoning och domen mm.

Varifrån kommer den bilden? tänker jag. Hur kommer det sig att man tänker så?

Det är bilden kyrkan själv lanserar! måste vara ett svar. Annat vore ju att ljuga.
Eller kanske rättare sagt:

Det är den bild som lanseras i media. Och av en del inom kyrkan. Dem som media lanserar.

Med detta menar jag inte att media ljuger. Bort det! Möjligen menar jag att den bild man får blir skev eftersom det faktiskt är genom media och nästan enbart genom media bilden av kyrkan skapas. Och då är det ju mer intressant att uppmärksamma det avvikande. För det är ju vad media gör. Och det är viktigt att veta. En hund som nafsat efter en brevbärare är ingen nyhet men faktum är att lokala världsbladet** för några år sedan hade en notis om en brevbärare som bitit en hund - i Australien. Alltså något avvikande. Sett så blir präster och biskopar som tror på både jungfrufödelsen och Jesu uppståndelse tråk-normala och därför inte ens notisvärda. Enstaka som inte tror så är värda att notera - för media.

Så det första ledet i tankevanken blir: Media ger inte alltid rätt bild. Det bör man veta när man tar del av media. Och när man är föremål för medias uppmärksamhet!

I förstone måste det "normala" ta ytterligare initiativ för att synas. Hålla högre profil. Vara tydligare. Och då detta knappast är intressant medialt behöver man "lansera sig" på annat sätt. Större offentlighet. Mer information. Också om det man tror folk självklart vet. Så dra på om Jesus! Tro inte att folk är less på honom! Få är!

Och sedan: De som vet att de är "avvikande" kanske skulle i självinsikt backa lite. För att människor inte skall få en bild av deras egna egon utan i stället en rättvis bild av den kyrka som ger kontantersättning och andra förmåner också till den som ser sig som och ses som "avvikare".

Och kanske skulle också kyrkoledning jobba hårdare på "rättning i ledet" också kring centrala kristna trossatser. Både lära och liv. Och inte bara eftersträva renlärighet kring dagsaktuella ärenden. Och i övrigt önska tystnad. Det är en nåd att stilla bedja om.

Så vankar mina tankar - en lördagseftermiddag i december.

          Vank (subst): Brist i kroppslig eller andligt avseende.

          Vanka (verb): Gå långsamt med tunga steg - från tyskans wanken, vackla.

          Vankas: tillhandahållas.

          Vankelmod: orosskapande obeslutsamhet tillfällig eller som karaktärsdrag.

          Wankelmotor - efter tysk ingenjör som hette Wankel (därav bilden).