arbetsrotation
I går kväll avlöpte skolan elev- och personaljulfest under dramatiska former. Traditionellt och som brukligt skulle ett julbord fyllt av smaskigheter avätas, lite musik avnjutas, möbel-linjeläraren avyttra det årliga kåseriet och naturkunskapsläraren avrapportera årets fram-förandevariant av dikten Tomten av Viktor Rydberg. Detta är programmet hart när varje år och avsteg från detta tillåtes inte. Kvaliteten av alltsammans är dessutom avsevärd.
Detta år kom programmet dock att avsiktligt utökas. Elever hade tagit initiativ till att elever i olika grupper genom sånger, dikter eller annat skulle avslöja sina lärare som de dessutom avtagit sitt ordinarie utseende och utstyrt med för maskeradändamålet aviserade kläder.
Sådant är läskigt! Man vet aldrig vart det far! Klassen A1 frågade om de fick styra ut mig i klänning. Jag krånglade mig ur saxen genom att hänvisa till att jag mestadels undervisar på Svenska kyrkans grundkurs och att fler allmänlärare fanns att tillgå. Grundkursarna frågade och jag parerade med att nämna att jag tillfrågats av A1orna och att de kunde kasta sig över någon annan av de lärare de möter.
Sedan jag på så sätt skaffat mig lebensraum var det dags att söka efter en slutlig lösning på maskeradekiperingsproblemet på egen hand. Eller på två man hand. En av skidtränarkollegorna är bara något längre än jag själv - den andre betydligt längre - och tillfrågades om ett samordnings-förfarande. Arrangemanget väckte mer flatskratt än stående ovationer och resultatet av rollbytet kan betittas på vidstående bild. Med heder och värdighet bar tränaren den prästerliga utstyrseln. Den lånade kroppsstrumpan fungerade väl på skolprästen - alltså mig - eftersom den genom sin elasticitet tolererade att min axelbredd sitter cirka ½metern nedanför den nivå dräkten var van.
Finast utstyrda var dock inte vi som var utklädda. De invandrarelever och utbytesstuderande som var uppklädda i kläder typiska för sina länder var bäst. Inte lika skrattframkallande. Definitivt inte pinsamma. Avgjort finast - typ.
Galet gulligt.... men det där med klänning hade kunnat bli sött!!!
Först vill jag säga att Sture gör sig väldigt bra i prästkläderna. men Stig varför hade du inte en sådan outfit under alla konfirmandläger när vi besteg Peljikajse (felstavat men jag tror du vet vilket berg jag menar) ? Det hade varit en rolig upplevelse och oförglömligt minne.
Fördelen med att spöka ut sig på folkhögskolan är att de flesta elever är myndiga och förväntas tåla både det ena och det andra. Konfirmander är inte alla 15 fyllda och således portade från ett icke ringa antal bio-filmer. Att utsätta så oskyldiga barn för pastor Stig i kropps-strumpa torde genererat polis- och/eller Domkapitelsanmälan för övergrepp i klädessak - typ.
Din dotter berättade om bilden, jag kommer härmed högtidligen att se till att den når familjelyckan i Bergsviken. Detta måste Per få se. Jag är överväldigad och för en gångs skull mållös... hade kunnat mörda för att få se dig i de här kläderna på vår grundkurs:P
