stigstrombergsson

Hä jär barra sporrtn!
Så sa min farmor när hon i min barndom var hemma hos oss och fällde en TVbedömande kommentar som sedan utvecklade sig till något av ett bevingat ord i släkten. Sporrtn skall i detta sammanhang inte uttalas med å-ljudet som i det svenska kort i betydelsen av ringa längd, utan mer som o-ljudet i kort när det betyder spelkort.

Alltså: Hä jär barra sporrtn! Och på tre kanaler. Minst.
Vad som händer i övrigt - fullt krig Georgien-Ryssland eller politikers försök att föra fram budskap och utmana varandra kan vara ett par exempel - ryms inte i TV-tablåerna. Det måste alltså vara idealläge för allehanda fuffens och illdåd. Världens befolkning tittar på OS. USA har inte ens ett embryo till president eftersom den som finns där är - tillsammans med gamle pappa - och tittar på OS och därmed spelar rollen av lam Peking-anka.

Näppeligen läser inte heller någon min blogg men jag skriver i alla fall. Sporrtn hör jag ju och kan kuta till TVn om något speciellt sker - typ när en liten svensk tjej i morse tog silver i 50 km spöregnscykling

Igår plockade vi som bilden visar än mer åkerbär - nu rensat och syltat.

Tidningen Dagen läser jag på nätet. I vart fall rubrikerna. Och ibland någon artikel. Så här kan din kyrka växa är rubriken på en intressant artikel som infördes för några dagar sedan. Det hela handlar om hur frikyrkoförsamlingar kan bringas till tillväxt och det är frapperande hur mycket "receptet" liknar kriterier för växande församlingar i svensk-kyrkligt perspektiv.

1. Vägskälet - en eller flera kriser som lett fram till beslut om omstart och omfokusering på missionsuppdraget och att nå nya människor.
2. Relevant verksamhet med gudstjänstliv, smågrupper och diakonalt/socialt arbete.
3. Varm, öppen och välkomnande atmosfär.
4. Vänskap - relationer, vänskap och omsorg. Här spelar smågrupperna viktig roll.
5. Varm andlighet, berörande, befriande och glädjerikt genom till exempel lovsång, bön, nattvard och förkunnelse.
6. Målmedvetenhet och betoning på missionsuppdraget - hög teologisk medvetenhet i allt de gör, stark betoning på missionsuppdraget att nå nya människor och frigöra dem till tjänst för Gud i sina vardagsliv och i församlingen.
7. Betoning på omvändelse i en kultur där man kombinerar människors långsamma process att komma till tro med tydliga tillfällen för avgörelse.
8. Öppenhet för förändring och nya intryck med inspiration från olika sammanhang. 
9. En dynamisk och rikt utrustad pastor som utövar sitt ledarskap genom att utveckla nytt snarare än att förvalta.

Dessutom: definierar de flesta församlingarna sig själva som evangelikala eller karismatiska med hög tilltro till Bibeln som Guds ord och en Jesuscentrering. 75 procent av församlingarna kör Alphakurser.

Något annat ganska intressant i dagen är den Avkragade prästen KG Larsson sommarbloggande vecka 31. Inläggen är ganska intressanta. Folks kommentarer till hans inlägg är också intressanta liksom hans kommentarer till kommenterarnas kommentarer. I sammanhanget syns en näst intill total oförståelse (främst från kommentatorerna) för att en präst som lämnar kyrkan avkragas av densamma. Tanken verkar inte finnas att en gudomligt instiftad ordning - kallad Predikoämbetet i Luthersk teologi - tar sig konkreta ordningar här i jämmerdalen. I stället verkar predikoämbetet framställas som en näst intill privat oförmedlad relation mellan individen och Gud - alltså svärmarnas syn på Luthers tid.

Att Skara-biskopen gjort rätt som avkragat en utträdd är självklart. Att den avkragade inte förefaller fatta detta är märkligt alldenstund EFS valt att låta sitt predikoämbete vara synonymt med Svenska kyrkans. Att EFS verkar tiga - jag har i vart fall inte märkt av något ställningstagande - är ännu mer märkligt.

Att jag sedan kan önska Larsson good luck i Ö-vik är en helt annan sak.