83 utifall…
Idag skulle min mamma fyllt 83 om hon fått leva. Så blev det nu inte. Hon fick fylla 78. Senare hösten 2003 dog hon efter att under ett par år bott i ett särskilt boende. Att det blev så var på grund av en begynnande demens adderad till den allmänna ålderssvagheten - förstärkt av en hjärtinfarkt hon haft långt tidigare utan att vare sig hon eller någon annan noterat det. Hennes synskada som med åren ledde till att hon blivit totalt blind och pappas dåvarande trasiga rygg gjorde att Ugglan blev hennes boende de två sista åren. Där mådde hon väl och fick god omsorg av underbar personal.
Idag skulle hon alltså blivit 83. En fräsch bukett blommor från vår trädgård pryder nu hennes och pappas grav. Som också pryds av psalmversen:
När Herre du oss väcker
den sista morgonväckt
och du din hand utsträcker
att döma jordens släkt -
ljuvt skall din stämma klinga
och oss det budskap bringa
att ingen död mer är.
Bilden togs sommaren 2001 då hon fortfarande var den runda farmor helst minns.
