stigstrombergsson

Igår skrev jag att det blev väldigt mycket K G Hammar under prästmötet. Det är värt en reflexion eftersom det enda som den kyrkotillhöriga allmänheten via dagspressen fått sig till livs om prästmötet är just att Hammar var där och sade en del. Jag återkommer till det längre ner i detta mycket långa inlägg.

Internt i prästmötet hade 62 personer - nästan 3 av 10 - anmält sig till det seminarium han var planerad att leda medans 7 av 10 inte valt det. Förutom jag hade 2 av 10 valt ett seminarium med kyrkoherden (tillika professor i dogmatik) i Burträsk om eskatoligi - de yttersta tingen, döden och det eviga livet. De andra sex seminarierna delade på den andra hälften av deltagarna.

Mot bakgrund av valen är det i viss mån begripligt att, när den andra dagens föredrag försvann på grund av sjukdom, det mest valda seminariet uppgraderades till ett föredrag för alla. Givetvis hade man kunnat lösa det på annat sätt men det är begripligt att man valde som man valde.

"Men Gud är inte hel och färdig. Guds rike finns inte", sade K-G Hammar till de 220 prästerna.
Det kan de kyrkotillhöriga preneumeranterna läsa i sina NSD som slutkläm på tidningens " bevakning" av prästmötet. Nu är det Hammar säger inte alltid enkelt att förstå och om han riktigt sade så kan jag inte exakt minnas men det verkar inte helt otroligt. Han hade funderingar kring Gud - och här tycker jag det är lite svårt att veta om han menar en självständigt agerande Gud eller ordet Gud som ett begrepp för att summera våra tankar och erfarenheter - som Alfa och Omega, begynnelsen och änden. I resonemanget skissar han, präglad av evolutionstankar, att Gud varit Alfa och är på väg att bli Omega vilket skulle betyda att jorurnalisten uppfattat tankegången rätt - Gud är inte hel och färdig.

Detta är givetvis ett något sensationellt påstående från en biskop i kyrkan - må vara emeritus vilket på svenska betyder förbrukad - då Bibel och kyrkans lära påstår att Gud är en, hel, genom evigheterna densamme, utan växling av ljus och mörker etc.
Tanken Guds rike finns inte är naturligtvis också kristet sett lite udda då Jesus säger: Guds rike är nära.

Hammar påstod också i sitt föredrag, som också - det skall ärligen sägas - innehöll god information och många kloka tankar hämtade från Dag Hammarskjöd, att i en gammal världsbild, innan vår post-moderna tid, tänkte man sig Gud på avstånd, inte nära som nu i det post-moderna tänkandet. Gud var således - och detta sade inte Hammar utan är min egen formulering - en vad religionsvetenskapen kallar Deus otiosus, en tillbakadragen, overksam, och avlägsen Gud.

Och jag undrar:
Var har han bott???
Vilka för-post-moderna människor har han träffat???
I vilka kretsar har han umgåtts???

Min farmor, som var en för-post-modern torparänka med Gud således på avstånd, tillfrågades en gång av min pappa, alltså hennes son, om vad hon egentligen gjorde för att få tiden att gå där hon bodde på Brännans ålderdomshem i Skellefteå.
Jo, dö förstå - jag ska i skrift försöka få till hennes dialekt - ått om mörrn se våkna i förre saix.
Åsså sait i mä opp ini säinga Åssa knäpp i hännren.
Åsså tack i Gu för att i lev. Å seda tack i Gu för att i jär klar i huvve.
Men seda änner i mä å tack Gu för att i fortfarande tro att i jär klar ini huvvude.
Skulle den Gud man pratar med på det sättet varit avlägsen? Skitprat!

Eller ta tant Vasti, som jag lärde känna under mina första prästår i Älvsbyn och som var gammal redan 1980 - alltså duktigt för-post-modern. Hon bodde i en by ett par mil från centralorten och lär ha sagt till sin gubbe att När en å oss doi sko i flytt nerå boin - när en av oss dör ska jag flytta till Älvsbyn.
Tant Vast var bondmora och levde sitt liv mellan köket och ladugården. Hon var dessutom den man kallade på när någon kvinna i byn skulle föda. Oftast var hon hos föderskan i väntan på och sedan som medhjälp åt barnmorskan från Älvsbyn.
Men iblann komme int barnmorska! berättade hon en gång.
He hanns int eller se kunn hon ha varre i anre ända av sockna. Då  feck i vårra där allèn.
Å mang gang geck e bara bra. Men iblann vort he swårt.
I minns särrskillt ein gang då barnmorska eint komme. Å he vorte swårt, reiktit swårt.
Du förstå Stig, att då ställd i mä inve fönstre å titte ut, åsså sa i dell Storbarnmorska att "Nö få du hjalp dell för ånnars gå hänna oppa tok!" Å he geck bra - Guvarrelov för he.
Var tant Vastis Storbarnmorska en Gud på avstånd?? Eller...

För 40-50 år sedan var nog Gud på avstånd i universitetsteologin. Kanske också i intellektuella prästgårdsmiljöer. Men för farmor och tant Vasti, som levde bondmorors och torparkärringars kvinnoteologi i vadmal, var Gud påtagligt nära.