allhelgona - och en halv lovvecka
"Så går en dag än från vår tid..."
Den aftonpsalmen sjöngs inte i kyrkan igår vid minnesgudstjänsten i kyrkan. Men stämningen i psalmen finns där. Det är förresten nr 188 i psalmboken. I kyrkan lästes strax under 130 namn på personer som dött det senaste året. däribland pappa. Det är en känslosam gudstjänst när man själv är berörd. Och det var en fin gudstjänst.
Innan, medan det var ljust, hade vi varit på kyrkogården och fixat i ordning där. Vi for också dit en sväng efter gudstjänsten. Då var det mörkt och det brann ett eller flera ljus på hart när varje grav.
Idag har vi börjat - betonar börjat - plocka bland saker på andra sidan. Vi bor i parhus och "andra sidan" är det hus som är spegelvänt sammanbyggt med vårt. Mamma och pappa köpte det på deras sonhustrus initiativ våren 2000. Det finns mycket att plocka i. Många skåp är det och ofantligt med grejer även fast mamma och pappa inte var sådana som drog på sig en massa. Och då jag är enda barnet är det bara vi som kan ta hand om det och givetvis då inte allt.
Nu är halva köket gjort. Och en frys. Bra att vi börjat komma igång - också detta min frus initiativ.
En halv lovvecka har det också varit. Det har varit bra med en tid av bortkoppling från arbetet. Men det skall bli bra att komma igång i morgon igen. Ambitionen att under de lediga dagarna ta sig lite studietid sket sig alldeles. En tröst i detta är ju att det är en massa intressanta saker framför en i stället. Det är närmast tigerhjärtats tröst.
Vad gäller kyrka och annat visar det sig att de som förlorade i Kyrkomötet när det gäller frågan om en officiell välsignelsegudstjänst över partnerskap fortsätter att i demokratisk ordning bedriva "oppositionspolitik". På http://www.kalin.nu/ finns något som heter prästdeklarationen och redan igår fann TV4-nyheterna detta värt ett reportage.
Nu kommer snöen för andra gången denna höst. 7 cm på ungefär lika många timmar idag. Så den långa skogsvandringen igår var nog sista barmarkarn för i höst. Typiskt nog gick vi de stigar kring Kanis-berget som förhoppningvis pistas till skidspår om inte alltför många veckor.
Den aftonpsalmen sjöngs inte i kyrkan igår vid minnesgudstjänsten i kyrkan. Men stämningen i psalmen finns där. Det är förresten nr 188 i psalmboken. I kyrkan lästes strax under 130 namn på personer som dött det senaste året. däribland pappa. Det är en känslosam gudstjänst när man själv är berörd. Och det var en fin gudstjänst.
Innan, medan det var ljust, hade vi varit på kyrkogården och fixat i ordning där. Vi for också dit en sväng efter gudstjänsten. Då var det mörkt och det brann ett eller flera ljus på hart när varje grav.
Idag har vi börjat - betonar börjat - plocka bland saker på andra sidan. Vi bor i parhus och "andra sidan" är det hus som är spegelvänt sammanbyggt med vårt. Mamma och pappa köpte det på deras sonhustrus initiativ våren 2000. Det finns mycket att plocka i. Många skåp är det och ofantligt med grejer även fast mamma och pappa inte var sådana som drog på sig en massa. Och då jag är enda barnet är det bara vi som kan ta hand om det och givetvis då inte allt.
Nu är halva köket gjort. Och en frys. Bra att vi börjat komma igång - också detta min frus initiativ.
En halv lovvecka har det också varit. Det har varit bra med en tid av bortkoppling från arbetet. Men det skall bli bra att komma igång i morgon igen. Ambitionen att under de lediga dagarna ta sig lite studietid sket sig alldeles. En tröst i detta är ju att det är en massa intressanta saker framför en i stället. Det är närmast tigerhjärtats tröst.
Vad gäller kyrka och annat visar det sig att de som förlorade i Kyrkomötet när det gäller frågan om en officiell välsignelsegudstjänst över partnerskap fortsätter att i demokratisk ordning bedriva "oppositionspolitik". På http://www.kalin.nu/ finns något som heter prästdeklarationen och redan igår fann TV4-nyheterna detta värt ett reportage.
Nu kommer snöen för andra gången denna höst. 7 cm på ungefär lika många timmar idag. Så den långa skogsvandringen igår var nog sista barmarkarn för i höst. Typiskt nog gick vi de stigar kring Kanis-berget som förhoppningvis pistas till skidspår om inte alltför många veckor.
Kommentarer
Trackback
