42-Omflyttningar av materialet

Anteckningar samt ett förslag till utkast
Inom Jesu sista dygn
Till Apostlagärningarna
Rättegången mot Stefanos
Rättegången mot Paulus
Den muntliga presentationen i botten och Markus som skönjbar nivå.
Budskapet om Jesu lidande är känt för både Lukas och "Theofilos" genom muntlig förkunnelse. Det betyder att de som hör Lukastexten läsas upp vanligen inte hör den för första gången utan kan plocka in texten i ett också av författaren underförstått sammanhang och så utjämna logiska kullerbyttor som skapas av Lukas omflyttning av Markusberättelsens innehåll. Läser man Lukas strikt isolerat och förutsätter att berättelsen är okänd ges nämligen intrycket av t ex "dem" i xx:xx och 23:25 att det är Petrus som hånar Jesus och översteprästerna som genomför korsfästelsen. Den sortens märkligheter kan ses som olycksfall i Lukas redigeringsarbete för att framställa berättelsen om Jesus i "rätt ordning" och det går att skönja Markus sekvenser under Lukas yta.1
Jag avser nu att ge en kortfattad presentation av Lukasevangeliets särart i Passionshistorien jämfört med de andra två synoptiska evangelierna. Jag utgår från den av de flesta forskarna omfattade hypotesen att Lukas och Matteus skrev sina evangelier med Markus berättelse som skriftlig förlaga2 och skissar hur Lukas avviker från Markusberättelsen (och från Matteus som för det mesta mycket nära följer Markus).3 
Akt 1: Jesus ber i Getsemane och arresteras (Mark 14:26-52 - Luk 22:39-53)
Scen 1: Jesus går till Getsemane och ber (Mark 14:26-42 - Luk 22:39-46)
Lukas utelämnar det Jesus säger under vägen från måltiden om att lärjungarna skall överge honom och att Petrus skall förråda honom. De sakerna har han i mildare form behandlat i samband med måltiden.
Lukas utelämnar Markus berättelse om att Jesus i Getsemane särskiljer Petrus, Jakob och Johannes från de övriga lärjungarna.
Lukas omformulerar Jesu bön i Getsemane till en formulering som presenterar Jesus som mer förtröstansfull och mindre övergiven. Lukas undviker här som eljest arameiska ord - Abba.
Lukas inför en berättelse om en ängel som tröstar Jesus i Getsemane och att Jesus svettas som blod4.
Lukas ändrar Markus berättelse att Jesus tre gången finner lärjungarna sovande och upprepade gånger ber till fadern för att nöja sig med att nämna det en gång.
Scen 2: Jesus arresteras (Mark 14:43-52 - Luk 22:47-53)
Hos Lukas finns en tidigare dialog om lärjungarnas svärd - något som lärjungarna inte förstår rätta bruket av - och en fortsättning av eller återkoppling till detta samtal sker i samband med att Jesus arresteras.
Lukas identifierar dem som arresterar Jesus annorlunda.
Judas kysser inte Jesus.
Lukas nämner inte något om att lärjungarna överger Jesus vid arresteringen.
Lukas utelämnar Markus notis om en ung man som flyr undan naken.
Akt 2: Jesus inför judisk myndighet (Mark 14:53-15:1 - Luk 22:54-23:1)
Scen 1: Rättegång/förhör inför judisk myndighet (Mark 14:53-64 - Luk 22:54-55 + 66-71)
Lukas placerar till morgonen det rättegångsförfarande Markus och Matteus förlägger till natten5.
Lukas låter inte Rådet döma Jesus.
Scen 2: Hån mot och förnedring av Jesus, Petrus förnekelse (Mark 14:65-15:1 - Luk 22:54b-65 + 23:1)
Lukas ändrar berättelseföljden kring vad som sker hos översteprästen och berättar att Perus alla tre gångerna innan han låter översteprästen ställa sin fråga om vem Jesus är.
Lukas tar bort - eller flyttar till andra platser i sitt dubbelverk (Apg 6:11-14) - Markus berättelser om falska vittnen och de olika anklagelsepunkterna etc6.
Lukas flyttar hånandet av Jesus så att Jesus misshandlas fysiskt innan förhöret inför rådet, inte efteråt.
Akt 3: Jesus  inför Pilatus, den romerske landshövdingen (Mark 15:2-20a - Luk 23:2-25)
Lukas presenterar anklagelserna mot Jesus mer omfattande och detaljerat än Markus och låter i sitt dubbelverk anklagelsepunkterna mosvara det Paulus anklagas för i Apg 24:5-6.
Lukas ensam berättar att Pilatus sänder Jesus till Herodes för att han skall (be)döma honom.
Lukas nämner inget om en sed att landshövdingen brukar frige en fånge - utom i en del textvittnen som för in en Matteusmening i Lukastexten på plats 23:177 - och förklarar enbart parantetiskt vem Barrabbas är.
Pilatus påstår tre gånger att han inte finner Jesus skyldig.
Den misshandel och hån, inklusive röd mantel och törnekrona, som Jesus utstår hos Markus efter att Pilatus fällt sitt avgörande saknas hos Lukas. Händelsen återfinna delvis i särberättelsen om Jesus hos Herodes samt att de romerska soldaterna hånar den korsfäste Jesus.
Akt 4: Jesus blir korsfäst och dör på Golgota och begravs inte långt därifrån (Mark 15:20b-47 - Luk 23:26-56)
Lukas skalar av presentationen av Simon från Kyrene och lägger till att han följer efter Jesus.
Lukas berättar om en stor mängd människor som följer Jesus i samband med korsfästelsen, däribland klagande kvinnor från Jerusalem - Lukansk särstoff.
Lukas infogar Jesus-ord till "Jerusalems döttrar".
Lukas senarelägger att Jesus erbjuds vin (som bedövning) samt arrangerar om berättelseföljden så att vinerbjudandet framstår som ironiskt i samband med att soldaterna hånar den korsfäste Jesus, något som är unikt för Lukas.
Lukas infogar Jesu förbön för bödlarna - Lukansk särstoff , det textkritiska läget intressant.
Lukas förändrar berättelsen om de medkorsfästa i och med att han i Markusberättelsen infogar berättelsen om den botfärdige rövaren - Lukansk särstoff.
Lukas "tidigarelägger" att förlåten i templet rämnar.
Lukas låter andra ord än Markus ligga på i Jesu mun som sista ord. Han utelämnar därför missuppfattningen av Jesu rop och utesluter följaktligen allt resonemang om Elia.
Lukas lägger till fler reaktioner från sympatiserande människor efter Jesu död, klagande människor som går från avrättningsplatsen.
Lukas kortar dialogen kring att Jesu kropp utlämnas samt adderar att Josef hade motsatt sig rådets beslut.
Lukas lägger till att kvinnorna vilar under sabbaten och tillreder örter.
1 Ett mer fullödigt resonemang kring detta finns i BDM sid 856-859
2 Detta att Markus har prioritet är det vanligaste sättet att beskriva sambandet mellan de tre första evangelierna. Schematiskt kan olika teorier om hur evangelierna förhåller sig till varandra och hur de påverkat varandra återfinnas på http://www.mindspring.com/~scarlson/synopt/#2GH.
Uppställningen följer den indelning i akter och scener som finns i BDM vol 1 sid xiii-xv och vol 2 sid v-vii. Ett motsvarande resonemang finns hos BDM sid 67-75.
Detta inskott saknas i betydelsefulla handskrifter men finns hos andra textvittnen och är sannolikt något som mycket tidigt lagts in i Lukastexten. För detaljer i det textkritiska resonemanget, se Metzger sid 177.
BDM s 630
För en detaljerad beskrivning av olikheterna - se BDM sid 418f
För detaljer i det textkritiska resonemanget se Metzger s 179f samt BDM s 794.

Gamla bloggen 26 Mars, 2005 21:34


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0