21-Källmaterialtillgång och avgränsningar

Som primärkällor för arbetet använder jag redigerade och textkritiska utgåvor av den grekiska grundtexten till Nya testamentets fyra evangelier samt Apostlagärningarna. Att gå bakom dessa till enskilda antika manuskript låter sig inte göras och är för ändamålet inte nödvändigt.
De sekundära källorna för arbetet är skriven litteratur, exegetiska kommentarer, artiklar etc. I detta avseende är materialtillgången oändlig eftersom Bibeltexten och dess betydelse varit föremål för forskning och kommenterande i inemot 2000 år. Som en bild av detta kan anges att en sökning på www.libris.kb.se i mitten av september 2004 gav nedanstående antal kommentarer under bibliotekskod Ccbaa-e på svenska bibliotek. Vad som internationellt står till förfogande kan man bara ana. Predikaren 12:12 torde vara en alldeles utmärkt beskrivning av situationen. Man kan också notera att mer än en tredjedel av materialet är yngre än 15 år.
Bibelbok och bibliotekskodTotalt antal titlarutgivet 1990 & senare
Matteus Ccbaa51017634,5%
Markus Ccbab40915437,6%
Lukas Ccbac47416935,6%
Johannes Ccbad62022335,9%
Apostlagärningarna Ccbae34512235,3%
 235884435,7%
Fördelar man dessa på olika tänkbara avgränsningar av ämnet bli ändå tillgången på material väldigt stor och ens ett försök till helhetsstudium av om så skulle vara den yngre litteraturen hamnar i alla tänkbara avgränsningsfall utanför volymen för det arbete som skall leda fram till en magisteruppsats.
Totalt Ccbaa-e2358844
Alla evangelier 2013722
Synoptikerna 1393499
Synoptikerna + Apg1738621
Lukas dubbelverk 819291
Lukas + Markus883323
Lukas dubbelverk + Markus1228445

Jag begränsar mitt studium till företrädesvis de tre synoptiska evangeliernas berättelse och lämnar Johannes därhän. Motivet för detta är Johannesevangeliets särart samt att det skrivits utan direkt koppling till de andra evangeliernas berättelser och att om jag då på ett godtagbart sätt skulle ta fasta på också Johannes berättelse skulle arbetet svälla över alla bräddar.
Jag väljer att låta passionshistorien börja med att Jesus och lärjungarna lämnar måltidssalen. Motivet för detta är volymen av material som tillhör måltidsberättelsen och det skulle göra arbetet för omfattande. [Brown gör samma val i det monumentala verket The death of the Messiah (BDM).] De avsnitt jag studerar blir alltså framför allt Markus 14:26-15:47, Matteus 26:30-27:66 och Lukas 22:39-23:56. Apostlagärningarnas berättelse om rättegångarna mot Stefanos (kap 6-7) och Paulus (kap 21-26) kommer också att beröras men i mindre mån.
Metodiskt arbetar jag från överblick genom avgränsning till enskildhet.
Efter ett inledande avsnitt om Passionshistorien i allmänhet (kap 3) fokuserar jag på Lukas omskrivning av Markustextens innehåll samt i stora drag notera vad han utelämnar, vad han förefaller ha flyttat till Apostlagärningarna samt vilket särstoff han för in i berättelsen (kap 4-5).
Jag väljer sedan att mer ingående studera ett par av de berättelser som enbart finns i Lukasevangeliet: Jerusalems gråtande kvinnor och Jesu bön för bödlarna (kap 6-7). Allra sist reflekterar jag något kring texternas användning som utgångspunkt för förkunnelse i Svenska kyrkan.

Gamla bloggen 26 Mars, 2005 21:10


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0