stigstrombergsson

Både arbete och liv vill som till att gå i full fart just nu. Förförra veckan var fullmatad arbetsvecka som rann över i arbetsrelaterad studieresa till huvudkommunen på helgen och in i förra veckan till och med hemkomsten onsdag kväll. Torsdag jobb på skolan liksom fredag fram till strax efter lunch då jag beslöt mig för att ta kompledigt på eftermiddagen. Från jobbet alltså.

Under fredags lopp anlände Tyra och Adrian – barnbarnen – med sina i jämförelse mindre intressanta föräldrar som bärare och chaufförer. Sådant gör det pin livat och kul i farfars och farmors boning. För barnen och farfar och farmor alltså. När det då leks och fixas ges de studerande föräldrarna utrymme att å annat eller samma vånningsplan fokusera på studier, husritande och paper-skrivande. Liksom sovmornar. Var precis på samma sätt som för en generation sedan när våra egna barn på ett förunderligt sätt tappade intresset för far och mor så fort vi kom till Luleå eller Tierp.

Bra det här med barnbarn och på många sätt. Show och underhållning hela tiden och därför mycket effektiva tänker-på-jobbet-fast-jag-är-ledig-bortkopplare. Mycket effektiva rekreations-faktorer alltså.

Den yngre är fortfarande en glad liten propp som ler och skrockar åt allt, främst åt storasyster. Tar sig fram gör han, lille Adrian. Jodå! Med fokus och inriktning mot mål och med klart utstönade avsikter. Inte lika slumpmässigt som för några veckor sedan då han sprattelgled lite hur som helst på golvet. Nu tar han sig upp på alla fyra men för att sedan ge så häftig gas med bakhjulen att golvgreppet går förlorat. Metodiken har dock utvecklats från slumpmässig krängning till hastig hasning. Effektivt men ändå så långsamt att det är lätt att fotografera och filma.

Med storasyster Tyra är det liksom eljest. Spring i benen så varken farfar eller kamerans autofokus hinner med. Svår att få på bild. Viljestark. Och glad.

På ANDRA BLOGGEN finns mer text i dessa delikata ämnen samt en film. Beglutta den!

Måndag morgon stack den unga familjen och farbrodern tillbaka till stifts- och residensstaden Luleå ungefär samtidigt som vi di gamle drog sig till respektive arbeten. Personalplanering 8.00 och en del andra förberedelser innan två lektioner följda av resa till Piteå för planering av ett läger till sommaren. Stort ungdomsläger arrangerat av EFS:s ungdomsrörelse SALT tillsammans med folkhögskolan. TEJP heter lägret*. Hemma strax efter 21.

Och så idag – tisdag – till skolan för en förmiddag tillsammans med det engelska språket. Den Evangelisk-Lutherska kyrkan i Liberia har sänt en prästperson att under några veckor gästa lärdomens högborg på Nordkalotten**. Avsikten med besöket är att knyta kontakter och utveckla samarbete mellan folkhögskolan och skol- och utbildningsinstanser i den Liberianska kyrkans regi.

Prästpersonen kom i går kväll och denna dag innebar att umgås och börja lära känna honom. Kul och intressant. Jag gillar verkligen detta med att få tillfälle att genom att titta internationellt blicka över kanten på den inomsvenskkyrkliga ankdammen.

Efter lunch gick jag hem och vilade något. Samt redigerade ovan nämnda film. Och skriva detta inlägg å min blogg. Och tvätta. Samt ta det lugnt. Strax skall det förberedelsejobbas med både ditt och datt.

Såhär lång skrivet kom ett tjänstetelefonsamtal som varade inemot en timme före det klockslag man nedan kan se rådde när inlägget publicerades. Kategorin Farfar funderar blev ett självklart val med tanke på både detta och filmen på ANDRA BLOGGEN.

*  Varken SALT eller TEJP betyder något, alltså som förkortningar. Det rör sig bara om skojiga namn. EFS är dock inte vidare skojigt. Skall uttydas Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.

**  Med orden lärdomens högborg på Nordkalotten avser jag Älvsby folkhögskola, inget annat.