vilken helg!
Som redan framgått av förra inlägget har denna helg barnbarnet Tyra varit på besök och jag har kunnat leva ut min farfar-identitet för fulla muggar. Mycket meningsfullt.
Egentligen är det lite märkligt i vilken fart sådanadära små människor tilltar i växt och vishet. Nu finns – om jag räknade rätt – nio tänder i munnen och tillräcklig stabilitet i höfterna för att kunna gå med stöd av väggar, möbler eller tjänstvilliga pekfingrar att hålla ett fast tag i. Också ordförådet har ökat. Visst låter ljuden ganska lika för oinvigda öron men utifrån blickar, sammanhang etc märks att tösens passiva lager av glosor tilltar.
Men ishockey behärskar hon inte – än. Visserligen hade hon en Luleå-hockey-pjamas som klädde henne alldeles outsägligt väl men följa med i sista kvartsfinalmatchen mot Jurgårn kunde hon inte. Blev jätterädd och ledsen när mamma, pappa, farmor, farfar och farbror skrek i högan sky när målen föll åt rätt håll. Och det gjorde de – sent omsider. Att Skellefte-stan också gick vidare är ju fina fisken det med. Synd bara att de två nordligaste lagen tvingas möta varandra redan i semi och inte kunde få var sin väg till själva finalspelet som i ett sådant läge skulle blivit en helt intern Luleå-stifts-historia med resten av riket på åskådarplats.
Kameror och annat användes givetvis när den lilla var här. Ett par minuter av det filmade kan betittas på ANDRA BLOGGEN – det vill säga här.
