tre apor 2
Jag har glömt bort min apa!!
Pinsamt men sant hade den fallit ur minnet,. Jag varslade ju för ungefär en vecka sedan att jag skulle berätta om honom – den tredje sortens kyrkapa*. Sedan jag berättat om typens två bröder-typer. I inlägget tre apor 1 som alltså får sin fortsättning nu.
Om den tredje arten apa skrev jag sist i förra inlägget:
En del apor tiger!
Detta är inte stumma apor! Det är aporna som väljer att hålla tyst.
De är den värsta sorten och...
På en annan blogg fick jag idag del av en annan tanke kring något annat men den kan ändå vara en ingång till vad den tredje apan är för typ. I sin blogg den fjärde väggen skriver Sofia Lilly Jönsson – som jag aldrig träffat in real life – i inlägget Gammelmedia & bloggbävningar på detta sätt om Svenska kyrkan:
...det är myndigheten Svenska kyrkan som gör sånt här, inte kyrkan Svenska kyrkan. Myndigheten Svenska kyrkan har ibland ingen kontakt med kyrkan Svenska kyrkan... Läs vidare i hennes blogg om vad hon menar.
Fyndigt uttryckt!
Jag brukar beskriva Svenska kyrkans dubbla och sammanblandade ansikte betydligt krångligare som att hon fungerar och uppfattas som en del av den offentliga sektorn samtidigt som hon bär drag av och uppfattas i folkrörelsekategorier. Begreppsparet myndighet – kyrka är bättre i sin kortfattenhet.
De två första aporna – läs igen inlägget tre apor 1 – är myndighetsapor mer är kyrkapor.
Det är dem som väljer att inte se och föredrar att inte höra. Genom det valet kommer de naturligtvis att inte heller inse och uppfatta vad som sker. Deras verklighet blir traditionalismens och trevlighetens väg. Är de ledare och kyrkopolitiker blir det i myndighetens anda och paragrafryttaren tanke de tar sina beslut – talar och säger. De säger och gör vad de tror verkar vettigt. Detta sista är viktigt: ...vad de tror verkar vettigt. De allra flesta av dessa är seriösa apor av god vilja. De är inte och skall inte utmålas som illvilliga kyrk-aliens typ ödlorna i serien sajensfikschån-serien V som under förställt utseende aktivt verkar för att suga livet ur världen – om bytet av metafor ursäktas.
Den tredje apan är mer en kyrkapa än en myndighetsdito! Faktiskt.
Och på något vis därför en monkey av värre slag än de två första.
How come?
Jo – de ser och de hör men väljer att tiga.
De yttrar sig inte. De talar inte tydligt om det som är fel och visar ingen väg. De sköter sitt – typ. Inser och förstår vart utvecklingen är på väg och tycker möjligen kring sakerna i slutna rum eller inom sig själva men sätter inte klackarna i backen och axeln mot lasset.
Motiven kan vara många. Jag har genom åren använt några för egen del och hört än fler från andra: Jag vill inte bråka. Jag har fått för mycket stryk. Är jag för tydlig kan det komma surt efter när jag söker annan tjänst. Man måste välja sina strider – kommer oftast från dem som aldrig fajtas. Det är utopiskt så jag går in för att sköta mitt där jag är – min egen vanligaste ursäkt. Raden av skäl kan göras längre.
De två första aporna har enligt min mening dålig moral och den tredje ännu sämre än de andra två. På både ettan, tvåan och oss i kategori tre kan det Frälsarn säger enligt den Goda Boken i evangelisten Lukas berättelse kapitel 12 verserna 47-48 stämma till eftertanke:
Den tjänaren som vet vad hans herre vill men ingenting förbereder och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp. Men den som av okunnighet gör sådant som förtjänar prygel, han skall bara piskas med några få rapp. Av den som har fått mycket skall det krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket skall få svara för desto mera.
* Här återanvänder jag vad jag skrev i tredje fotnoten till det tidigare inlägget: Svenska kyrkan handlar det jag skriver om. Givetvis kan samma bild och tänkande tillämpas på andra kyrkor liksom politiska partier, arbetsplatser, fjäderfäuppfödningsföreningar och annat.
